Findushäst i lasagnen! Vi lever i en tid av ovisshet. Därför blir man extra orolig, när man hittar Alfredo som pasta i frysdisken. I Finduspaket.
Vi konsumenter kan inte längre vara säkra på någonting. Det som ser ut att vara vad vi tror att det är, visar sig vara något helt annat.
Är det inte salmonella i köttfärsen, så är det häst i lasagnen.
Men Alfredo då?
Hur gick det för honom?
Slutade han sina dagar i pastan, inlagd tillsammans med krämig ost- och skinksås med smak av basilika och vitlök?
Simpel snabbmat?
Det här är Alfredo di Lelio som står och dribblar med pasta. Han lever inte längre. Så långt är alltså allt rätt och riktigt. Nu finns det plötsligt läge till att bli orolig. Det kan väl aldrig vara möjligt?
Vi får ta Alfredo från början.
1914 uppfann han sin pastasmet, eller vad det nu var. Det var i alla fall pasta. Grejen var den, att Alfredo upplevde stark oro över sin gravida hustru som vägrade äta. Alfredo rörde samman sin pasta som blev rena rama medicinen. Hustrun åt som en häst (förlåt). En ny liten Alfredo föddes.
Pastan blev sedan världsberömd genom filmstjärnorna, Mary Pickford och Douglas Fairbanks. De åt av pastan på Alfredos restaurang i Rom under sin smekmånad 1927. Historien förtäljer inte om Mary blev med barn eller inte. Gott var det, i alla fall.
Ja, så gott att Douglas, mätt och belåten, larmade sina vänner hemma i Hollywood. Snart nog invaderades Alfredos av alla tänkbara filmstjärnor, så även i dag. Resten är mathistoria.
Själv dog han 1941 och hamnade i Findus pasta!?
Nej, nu skämtar jag, men fan vet?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar