Det är min syrenbuske i Täppan som sedan en tid tillbaka skjuter skott. Gröna. Mitt i det vita. Många redan välfyllda med kraft, för att snart, snart, sprängas och i sommar skänka oss doft och fägring stor. Jag drog upp en knopp, så du kan njuta fullt ut.
Det passar väl bra, en sådan här vinterdag då Iris, av alla människor, har namnsdag.
Det finns hopp.
Även i år.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar