”Jag rullar”, fastnade djupt i sanden. Slutrullat för Volvon som betyder just, ”Jag rullar”. Man fick slita både länge och väl innan bilskrället åter började rulla. Tjugofyra år senare står Kent och Ulrika utanför sin lägenhet, med de unika bildbevisen. ”Fantastiskt. Härlig historia som vi aldrig hört talats om”, säger de och tummar på bilderna. Precis så såg det alltså ut, utanför mitt staket till Täppan sommaren 1988. Det fanns ingenting mer än sand som knastrade i tänderna när vi åt grillat. Rakt fram kan ni se Öresund och om ni äger örnsyn även Danmark.
Så här ser det alltså ut i dag. Grönt och frodigt och med Kents och Ulrikas lägenhet mitt emot mitt eget boende. De bor alltså exakt där Volvon fastnade i sanden. För innan man byggde in oss, bodde vi faktiskt mitt på en sandstrand. Det var inget kul alls. Bara sand, sand och åter sand. En gång när vi kom hem efter en semestertripp, låg det sanddynor i hallen. Sanden tog sig nämligen in precis över allt.
När man till slut murade upp ”Kinesiska muren” som jag kallade byggnaden för, pustade vi ut. Visserligen försvann utsikten, men vi slapp sanden. Det är mycket bättre och roligare i dag och titta på det vackra paret, Kent och Ulrika, som driver framgångsrika Eborn Reklam i Lomma. Turterduvorna flyttade in för några år sedan.
Hur det gick för bilen som körde fast? Jo, till slut fick man loss den. Tur det, för annars hade Kent och Ulrika haft en Volvo i sovrummet och rullat runt med, om den nu inte suttit fast i sanden, vill säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar