Det kunde slutat väldigt illa för Erik som cyklar från Stockholm till Singapore. I norra Turkiet, några mil till den iranska gränsposteringen, stannade Erik för att rätta till sadeln. Då överfölls han av två fåraherdar. De började riva och slita i hans packning. Slog mot honom med käppar. Läget var ytterst prekärt. Fåraherdarna var ute för att råna Erik. Nu lyckades han ta sig upp på hojen och cyklade för brinnande livet. Den ena fåraherden sprang efter honom och kastade sin käpp som träffade Erik på vaden. Någon kilometer längre bort angreps han av sju aggressiva hundar. Men med hjälp av stenar, ammoniak samt som omväxling en vänlig fåraherde, löst det sig till slut.
Det var nära. Ett bistert slut på cykeläventyret Turkiet, där han varit i en månad.
Tack och lov gick allt väl. Erik kunde lättad och på darriga ben cykla in i Iran. Här mottogs han med glädje, fast det började besynnerligt. Han hamnade på en restaurang, där alla var svartklädda. Erik stoppade i sig av den goda maten. De svartklädda männen kom fram och tackade Erik. Det skulle visa sig, att han hamnat mitt i en begravningsmiddag, men alla var glada över det överraskande sällskapet. Erik började sin cykelfärd från Stockholm till Singapore den 14 januari. Det har varit både magsjuka, dramatik och glädje. Iran har tex öppnat stora famnen för honom. På sin hemsida skriver han:
”På vägarna har nästintill varenda bil tutat och ljusblinkat. Lastbilschaufförer som sträcker sig ut genom rutan ropar och viftar, vägarbetare står och hurrar med sina spadar”.
Lycka till på den vidare färden, Erik. Se upp för galna fåraherdar och hundar.
Och här sitter en annan och snyter sig. I trygga Lomma.
Jag beundrar denna unga människa. Att han bara vågar?
Bilderna har jag lånat av Erik. Hemsidan hittar du HÄR!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vad härligt att du skriver om Eriks resa! Det är ömsom vin, ömsom vatten får man ju säga. Ha det fint! //Nicole
Skicka en kommentar