Lommaparet Ebbe och Britts drömresa till Afrika förvandlades till en mardrömsresa. Planet till Mombasa, Kenya, lyfte från Kastrup en mörk vinterkväll den 31 januari. Flygtiden tio timmar men efter ca åtta timmar föll Ebbe samman i flygstolen. Hustrun Britt berättar om vad som inträffade.
”Vi hade precis avslutat frukosten. Då Ebbe började frysa något alldeles förskräckligt. Flygvärdinnan kom med den ena filten efter den andra. Inget hjälpte. Min man kändes helt iskall. Och så spydde han.
Vad gör man tiotusentals meter upp i luften?”
Ja, vad gör man? Britt sänker blicken. De otäcka minnena tränger åter upp till ytan.
Personalen ombord hjälpte till så gott de kunde. Någon läkare fanns inte ombord.
När de landat i Mombasa, fått ut sina väskor, hjälpte Fritidsresors personal på flygplatsen till att ordna med en taxi till sjukhuset. En av Fritidsresors inhemska medhjälpare följde också med till lasarettet. Ebbe själv var helt borta och har inget minne av den dramatiska situationen.
Det var först i sjuksängen på Mombasa Hospital, han kvicknade till. På det privata sjukhuset blev det full fart på läkarna och sjuksköterskorna. Alla tänkbara resurser sattes in.
För att hitta orsaken till kollapsen på planet, vände man under sex dagar ut och in på Ebbe. Britt fick övernatta på en av sjukhuset lädersoffor.
Drömresan till Mombasa, Zanzibar och en tre dagars safariutflykt, förvandlades till en mardröm. Sista veckan ordnade Fritidsresor med så att de fick vila upp sig på ett hotell i Mombasa, nära sjukhuset. Något fel på Ebbe lyckades man inte hitta.
”Personalen på sjukhuset, var helt underbara. Vi fick all den hjälp som stod att få. Även Fritidsresor ställde upp fantastiskt. Vi blev, tack och lov, väl omhändertagna, men själva händelsen en fruktansvärd upplevelse.”
I stället för att fotografera vilda djur och paradisstränder, fick Ebbe sin hjärna scannad.
I dag har han vissa problem med minnet. Vänder gärna på kalendern. Vår blir höst osv.
"Jag är nu under kontroll på Lunds Universitetssjukhus," säger Ebbe och tittar på den afrikanska röntgenplåten. Britt avrundar med: "Inte ens min värsta ovän vill jag önska en sådan här mardröm."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar