Sverige slog ut Tyskland från VM

Slår man Tyskland i fotboll, är det en bragd. Det spelar ingen roll om det gäller herrar eller damer. 
Väldiga Tyskland är alltid ett spöke. 
Våra svenska damer har kämpat i 24 år, för slå de tyska damerna. I franska, Rennes, blev det en verklighet. 
I Dam-VM i fotboll vinner Sverige med 2-1 i kvartsfinalen. Tyskland är utslagna från VM. Det bästa av allt: det var helt rättvist, tycker jag. 
Väl pålästa slog man till mot Tysklands svaghet-kontringarna. Sveriges målgörare, Sofia Jakobsson och Stina Blackstenius. 
 Hur Sofia Jakobsson orkade springa som hon gjorde i bastuvärmen i 96 minuter, är en gåta. Stina Blackstenius var inte mycket sämre. För inte tala om hela laget som måste hyllas stort. Detta kunde jag aldrig ens drömma om.
På onsdag möter man Holland (vägrar skriva Nederländerna, oj, där kom det) i semifinal. Nu kan faktiskt allt inträffa. 
De svenska tjejerna har redan skrällt över min förväntan. Nu vill jag gärna se mer. Gärna en final mot antingen England eller USA. 
Det här svenska lagets kämpaglöd, är något alldeles extra. Bragden i Rennes är bara början. En lysande sådan. 
Kom igen, nu tar vi Holland (vägrar skri...)!
FOTNOT. Vinsten innebär också att Sverige är klara för OS i Tokyo nästa sommar. 

Pensionärens helvete-maskinparken lägger av

Det talas aldrig om det. 
Pensionärens speciella helvete. 
Ni vet hur det är. 
Först slocknar tvättmaskinen. Sedan lägger spisen av som blir ett extra förspel till kyl-och frysen med en termostat som slocknar. Som ett brev på posten kommer beskedet att Windows 7 försvinner den 20 januari 2020. Du måste alltså köpa ny dator, fast först en tumlare som tackar för sig. 
Bra nu? 
Nä, mobilen ska uppgraderas till 5G. 
Då har jag ändå inte sagt ett ljud om dammsugaren som står tyst och samlar damm. Allt kommer också på samma gång.
Oftast.
Jag blir förlamad av hela resan-och så flygskatt på det. 
För vanliga pensionärer blir det snabbt ebb i kassan. För inte tala om fattigpensionärerna som redan är barskrapade. 
Hör ni någonsin politikerna tala ut om problemet? 
Näpp. 
Absolut inte. 
Stefan Löfven tjatar om hållbart. Det är det inte, alltså hemmets maskinpark. Den är fan i mig inte alls hållbar. 
Rasar förr eller senare samman. 
Jag föreslår ett maskintillägg åt alla pensionärer. Fattigpensionärerna får ett extra kryddat maskintillägg. Det är inte för mycket begärt. 
Försvaret ska få minst 40 miljarder. 
Kan inte vi åldringar få ett aldrig så litet maskintillägg, Stefan Löfven? 
Bara en rar liten peng. 
DING-DONG! 
Tack.

Skånskt fläkthysteri i värmerekord-jag hakar på

Idag-onsdag-lär det bli årets varmaste dag i Lomma, hela Skåne. Småland med, för den delen. Det talas om svindlande 30 grader och mer därtill. 
Afrikavärme. 
Jag trodde vi hade fått nog sommaren 2018 som var hetare än spisen. Ack, nej då. Det är inte bara TV som langar ut repriser, även förra sommaren hetta verkar bli en repris sommaren 2019. 
Pust och stön. 
Förra sommaren tömdes lagren på fläktar. Folk fläktade sig som aldrig förr. Jag missade köpa mig en fläkt. Bättring i år. Det visade sig bli kärvt. Årets fläktar har redan gått åt som smör i solsken. 
Jag ringde Hans-Inge på Bolist i Lomma. 
”Har du en fläkt jag kan få köpa?” 
”Visst har jag det,” svarade Hans-Inge och lovade lägga undan en bordsfläkt åt mig. Så nu är jag också med fläkt för 279 riksdaler. 
Cool wind. 
Bara en sådan sak. 
Den snurrar för glatta livet, och ger mig och hustrun välbehövlig svalka. Ingen dum uppfinning alls. 
Jag tänker genast på den svenska truppen som deltog i sommar-OS i Los Angeles 1932. Först några veckor på ett fartyg över Atlanten. Väl framme blev det tåg från New York till Kalifornien och LA. 
I ytterligare några veckor?! 
Detta under värsta sommarhettan i USA. Ingen AC eller fläktar ombord. Ni som varit med och upplevt den Amerikanska sommaren, vet vad jag talar om. Det måste ha varit rena helvetet för den svenska truppen. 
För inte tala om hästarna som släpades med till ryttartävlingarna på den långa resan. Kompisen i Lomma, Bo-Görans pappa, var med som hästskötare. Ja, resten förstår ni själva. När den svenska truppen kom fram till LA var alla urlakade. 
Kaputt. 
Sedan tävla i en olympiad på det. Hårda bud, minsann, så inte fan ska man klaga. Dessutom gick det rätt bra, för våra svenska hjältar: nio  guld.
Nu sitter jag här och lapar i mig svalkande luft som vispas som till en äggtoddy. Tack Hans-Inge, du räddad min dag i hettan. 
Jag orkar inte ens stöta min tävlingskula som jag har kvar. 
Kärt minne. 
Jag har till och ned tävlat mot Ricky Bruch, så det så. 
Hur det gick? 
Det glömmer vi.

Kampen om vinter-OS avgörs just nu

Tro inte att jag är en vinter-OS hatare, för jag nobbar Stockholm-Åre spelen 2026. Tvärtom. Jag älskar lika mycket vinter-OS som sommar-OS som pågår i min TV-ruta vart fjärde år. Dessutom upptäckte jag vinter-OS 1956, då spelen senast gick i italienska Cortina med Sixten Jernberg och Sigge Eriksson-skidkung och skrinnarkung. 
Jag var 10 år. Skaffade mig genast en Sigge Eriksson mössa som blev högsta mode bland oss unga på den tiden. 
Nej, det som avgör Stockholms öde i eftermiddagens omröstning, är att man inte fått några statliga garantier. Kan vara helt avgörande i IOK:s ögon. 
Dessutom har man presenterat en svajig budget på 13 miljarder för spelen. Det normala priset är 30 till 40 miljarder riksdaler, för ett vinter-OS. 
I bästa fall.
Värst är Sotji i Ryssland 2014. 
Där kostade spelen flera hundra miljarder kronor.
Montreal, Kanada, som arrangerade sommarspelen 1976, kämpar fortfarande med ekonomiska sviter.

Så därför är jag säker på att Cortina får spelen. De har allt redan klappat och klart. Därför tror jag också, att Stockholm-Åre får nobben. Klockan 18.00 för vi veta. Då kommer IOK-ordföranden, Thomas Bach avslöja värdstaden för vinter-OS 2026. 
Jag tror för en gång skull, att jag tippat rätt. 
Sorry.

Lomma bakfull-dagen efter midsommarafton

Ni vet hur det går. 
Sveriges största festdag. 
Midsommarafton. 
Det sjungs och skrålas till sillen med nubbarna. Det går bra med en nubbe till jordgubbarna också. 
Ska det festas, så ska det festas. 
Folk sitter uppe med fyllda glas tills midsommarnatten snabbt blir dag. Priset för betalas midsommardagen. 
Den stora bakfyllans dag. 
Det var dagen Lomma stängde ner. 
Jag tog en tur vid lunchtid, för kolla in läget. Det var tomt utomhus. En och annan med solglasögon såg vilsekommen ut. Lomma centrum, där det annars kan vara en viss rusch lunchtid, såg utbombat ut-se bilderna. Alla levde det stilla livet hemma. Inte ens Lommas badplatser lockade. 
Nej, det var en dag då bakfyllan rådde över liv och lem. Jag mådde emellertid hyfsat. Jag får tacka apoteket, för att jag numera är nykterist. 
Av medicinska skäl.

Solen skiner över Lomma-var GLAD!

För ovanlighetens skull, ska solen skina över Lomma i midsommar. Förra sommaren hade vi sol i fyra månader. Torka, skogsbränder och elände. Utom en dag: midsommarafton kom regnet. 
Märkligt var det allt. 
I år ser det plötsligt stabilare ut. Om nu SMHI:s prognoser stämmer fullt ut. Sådan vet vi svenskar ingenting om. Vi har blivit blåsta förr av vädergudarna. 
Jag tror mig upplevt det mesta av midsommarväder i mitt långa spännande liv. En gång skulle jag och familjen fira midsommar på en fäbodvall i Dalarna. Min pappa hade en vansinnigt pittoresk stuga på vallen, fäbodstinta och hela rasket. 
Ett paradis på jorden. 
Lång borta från både el och människor. Skulle man köpa sig en dosa snus, fick man köra 6 mil till närmaste affär. 
Det var absolut fridens boning, med en och annan fäbodspsalm till den hembrända snapsen. Härliga tider. 
Strålande tider. 
Nu blev det inte riktigt så. 
Larmet gick. 
Snöstorm på fäbodvallen.
Minusgrader. 
Vintern dränkte midsommaren. Majstången förvandlades till en hybrid av en julgran. Inställt. Stintan i kort kort, blev förkyld. 
Hur som helst. 
Önskar alla en trevlig midsommar i Lommasolen.
Bara inte allt blir upp-och-ner? 

Invigningen av oljeraffinaderiet stormades av clowner-jag var på plats

När jag kom som tämligen nybakad reporter till Bohuslän 1971, hamnade jag rakt i starten för den svenska miljörörelsen. 
Hösten samma år togs det första spadtaget till vad som skulle bli nordens största oljeraffinaderi vid det naturfagra Brofjorden, norr om Lysekil. 
Protesterna enorma. 
Demonstrationerna otaliga. 
Folk från hela landet slöt upp. 
Den svenska miljörörelsen var född. 
De styrande i Lysekil prioriterade jobben som skulle skapas. Det rörde sig om hundratals. Den vackra och orörda miljön brydde sig ingen om i kommunhuset. 
Protesterna pågick år efter år. Jag skrev närmare 100 artiklar om det kontroversiella bygget och de högljudda protesterna. 
Den 29 maj 1975 var det så tid för invigningen av Scanraff, numera Preemraff. Kungen på plats. Fina folket från hela världen flögs in. 
Pompa och ståt. 
Tut i luren. 
Högstämda tal. 
Vi journalister satt bänkad längst bak. En trist föreställning som sådan tillställningar ofta vill bli. 
En bit in i själva invigningsceremonin, inträffade det som absolut inte fick inträffa. Från ingenstans kom det inrusande på det avspärrade området ett gäng clowner. De skrek och gapade i protest mot hela rasket. 
Det var den svenska miljörörelsen, när den är som mest förbannad. 
Kaos utbröt. 
Kungen såg nervös ut. 
Clownerna greps efter en vild jakt och fördes bort. Allt återgick till det normala. Vi journalister hade fått vårt story.
En story som helt glömts bort 44 år senare.
Själv passade jag på och ta mitt sista dopp i Brofjorden-se bild här nedanför. 
Fotnot 1. Bilden med clownerna på löpsedeln, är en illustration. 
Fotnot 2. Citerar Aftonbladet i dag, måndag. ”Mark- och miljööverdomstolen tar upp fallet med Preems utbyggnad. Därmed är framtiden osäker för oljejätten som vill bygga ut sitt oljeraffinaderi i Lysekil. Över 100 personer och organisationer har protesterat mot Preems planer – som skulle göra företaget till Sveriges största utsläppande av klimatpåverkande gaser.”