Jag saknade blåbären i Vasaloppet

 

Jag gillar blåbär. 

Både blåbärssoppa och blåbäret Albin Persson från Tjockmock i Vasaloppsspåret. Utklädd till julgran med glitter och allt. 

Däremot inte i år. 

Endast elitåkare. 

Blåbären bortplockade på grund av den där förbannade coronan. 

Visserligen lyfter jag på bärplockaren för både segraren i herr-som damklassen, men ändå. Försökte trösta mig i TV-soffan med Elsas Beskows underbara saga om, Puttes äventyr i blåbärsskogen. 

Det gick inget vidare. 

Saknade alla underbara dårar i Mångsbodarna med julgranen Albin i spetsen sörplande blåbärssoppa. I årets Vasalopp var det energidrycker med hemliga ingredienser som gällde. 

Försökte engagera mig i Anton Karlsson, Sockertoppens IF. Älskade klubbnamnet. 

Sockertoppen. 

Anton från Sockertoppen (norr om Östersund) blev tvåa efter norrmannen som vann. Bra kört med tanke på att Anton Karlsson ligger på 327 plats bland landets skidåkare. Dessutom fått ryggen opererad.

Bara en sådan sak.

Imponerande.

Nej, ge oss tillbaka alla blåbären i Vasaloppet, så det åter kan bli någon ordning och reda i detta klassiska skidlopp.

Jag tror jag hämtar en blåbärsglass i frysen.

 

Vasaloppet lika intressant som titta på målarfärg som torkar

Vasaloppet lika intressant som titta på målarfärg som torkar. 
Det trodde jag aldrig jag skulle skriva. 
Jag som kan det mesta om de flesta sedan Ernst Alm 1922, tog hem premiärloppet på tiden 7,32,49. 
I oplogad terräng. 
På skidor som jag klappat om på Vasaloppsmuseet i Mora. Rejält hyvlade brädor. En bragd köra nio mil på dessa laggar. 
Mitt intresse för Vasaloppet har alltid varit enormt. 
En gång när barnen var små, körde jag loppet baklänges. Började vid målgången i Mora och gick i mål i Berga by i Sälen. 
Med bilen. 
Tog även en paus i klassiska Mångsbodarna för blåbärssoppa. Sönerna pratar än i dag om färden en solig sommardag. 
Vasaloppet har också varit något som sätter punkt för vintern med sköna vår välkommen. I årets Vasaloppet gick allt fel för min egen del. 
Intog TV-soffan i god tid före starten. Laddade med kaffe, kokt ägg samt en ostmacka. Redan där kände jag mig obekväm. Det var något som inte stämde med årets Vasalopp, sett från TV-soffan. 
Förstod ingenting. 
Såg inget roligt alls i att 15 000 människor gav sig iväg nio idiotiska mil på skidor. 
Somnade till och med i Mångsbodarna. 
Vaknade först till några mil bort i Evertsberg. Här kunde man på Alms tid valla om över öppen eld. Inte ens det nöjet finns kvar. 
Inte blev det bättre av att en norrman tog hem segern i årets Vasalopp. Det ska vara en yngling från Mora.
Äkta vara.
Damernas tävling i Vasaloppet är en rörig historia. Där tappade jag tråden tämligen omgående.
Lämnade TV-soffan som i dimma. 
Orkade inte ens kolla in eventuellt roliga blåbär som knappt lämnat Berga by. 
Har jag inte en målarburk i förrådet?