En 10-årig bloggresa med miljontals resenärer

I går-söndag-fyllde min blogg 10 år. Många framförde sina ”grattisar” på Facebook. Sådant värmer. 
Bloggens utveckling är som en sockerbit-från noll till miljontals besökare. Det är för en bloggare ofattbara siffror. 
Respekt. 
Många av de över 4000 blogginläggen har lockat stora skaror människor från hela världen. Mycket av det jag publicerat kommer jag naturligtvis inte ihåg. Det är en omöjlighet. Självklart finns det sådant som sticker ut. Historier som tagit mig många nätter, dagar veckor, månader, att gräva fram. 
En sådan var resväskan jag fotograferade vid mitt besök i Auschwitz-se översta bilden här nedanför. Ett viktigt dokument när nazisterna åter rör sig i vår värld. Historien om det lilla barnet och resväskan kniper. 
En annan är en dramatiska historien om när det svenska handelsfartyget, Veronica, sänktes av en tysk torped under andra världskriget. Jag publicerade listan med de omkomna sjömännen. En rörd Anna Levin hörde av sig. 
Jag hade löst mysteriet med hennes morfars okända öde-se bilden under resväskan till höger, här nedanför. 
Numera är den förtjusande Anna och jag vänner på Facebook. 
Gåtan med den vandrande vålnaden, fakiren Kjell Swing-bilden längst ner till vänster-tog tid. Den historien grävde jag upp först av alla. Några år höll jag säkert på. Märkligt nog rullar Kjell Swing vidare än i denna dag. 
Numera lägger jag inte ner svett och möda, för ett blogginlägg. Jag börjar bli gammal. Vill helst fånga upp snabba stories i Lomma. 
Ja, från Lomma har det blivit mängder med blogginlägg.
Om allt mellan himmel och jord, men så är också min blogg en gammal fin diversehandel. Lomma är också min hemmaplan. 
Jag gillar mina medmänniskor väldigt mycket. Utan er finns det ingen Calle Rockbäcks BLOGG. 
Tack för att ni finns.

Cowboykåken-rekordsuccé i bloggvärlden

 Den här bloggen startade jag upp för över nio år sedan. Jag tillhör alltså en av Sveriges mest seglivade bloggare. Under alla dessa år har jag publicerat 3831 blogginlägg (3832) med detta. Min blogg är som en gammal fin lanthandel. 
Jag har skrivit om precis allting-från smått till stort. Många av mina inlägg har väckt stor uppmärksamhet. Bloggläsarna har kommit från alla jordklotets världsdelar. Det får jag tacka Google translate för. Blogginläggen går blixsnabbt översätta till 50-60 olika språk-se längst upp till höger. 
Google har visat på ca 13 miljoner sidvyer till bloggen. Inte dåligt pinkat. 
Inlägget om Dick Bewarps Cowboykåken i går på vippen spränga bloggen i luften av alla besökare. 
Inget inlägg sedan starten 2008 har kommit ens i närheten på en och samma dag som det om TV-serien, Cowboykåken. Det handlar om närmare 6000 besökare.
Jo, ni läste rätt-närmare 6000 besökare.
Och det fortsätter rulla in besökare i strid ström till bloggens inlägg om Cowboykåken. Det här enorma intresset vittnar om en sak: 
SVT som hårdnackat vägra sända Dicks fantastiska serie om bygget i den jämtländska ödemarken på mänskliga sändningstider. 
Inte som nu. 
Mitt i natten. 
SVT har missbedömt det jättelika intresset för Cowboykåkens tillkomst bland oss tittare. Vi bara älskar Dick och hans unika bygge. 
Jag hoppas verkligen SVT tar sitt förnuft till fånga. Cowboyen själv, Dick Bewarp, har blivit allas vår store idol. 
Folk vallfärdar till den jämtländska obygden. På plats och ställe vill man se den fantastiska cowboykåken. 
Här nedanför bilden på dagsranson i veckan-100 besökare! 
Dick har tvingats införa besökstiden 12-14. 
Inträdet är gratis. 
I gengäld får besökaren gärna ta med sig en present. Det finns endast två ord att säga om sagan som växer fram i Dunderklumpens fotspår som Beppe Wolger skapade i Jämtland. 
Jag skickar en svettig cowboykram till Dick. 
Skäms SVT.

Firades med Rock-Ragge: En miljon (!) besökare till Calle Rockbäcks BLOGG

Straxt efter nio i förmiddags kom det magiska omslaget: 
999 999 slog om till 1 000 000 miljon besökare till bloggen. 
Det var som jag skrev: 
MAGISKT! 
Det är utan tvekan en unik milstolpe inom bloggvärlden. Bra jobbat av en pensionär, om jag får säga det själv. 
Det har aldrig under resans gång varit blod, svett och tårar, utan endast stor glädje att få skriva. 
Skapa något alldeles eget. Knixa till den ena storyn efter den andra som bevisligen uppskattats av många. 
Egen löpsedel i full fart har jag också hittat på. 
Det har blivit över 1000 löpsedlar. 
Inte mindre än 3130 inlägg på bloggen. 
Det tog mig 7 år, 5 månader och 14 dagar, att nå fram till 1 000 000 besökare. Jag är (förlåt) jävligt stolt över min bedrift. 
Vem som var besökare 1 000 000 miljon? 
Jag har spårat. 
Det var till ett inlägg jag skrev om Rock-Ragge den 11 april 2011. 
Passande.
Be Bop-A-Lula!
Rock`n`roll. 
Läser du detta, hör av dig till mig. 
Jag lovar inga guld och gröna skogar. Däremot kan jag lova att du kommer hyllas på bloggen. 
Tack till alla mina bloggbesökare som gjorde 1 000 000 möjligt. 
FOTNOT. Google+ kan visa upp 9 582 586 visningar av Calle Rockbäcks BLOGG. Det går över mitt förstånd.

”Min blogg drivs av lust och fägring stor”

Den senaste statistiken om världsomspännande bloggaktivitet publiceras av Technorati. Siffran över hur många bloggar det finns i världen löd på över 170 miljoner. 
Du kan också lägga till på en höft ytterligare 100 miljoner kinesiska bloggar. 
Flest internetanvändare har Kina med 641 miljoner. I Sverige är siffran 8,5 miljoner. 
Tro inte att bloggande knäckts av Facebook, Twitter osv. Nej, vi blir bara fler. 
Hur som helst, så förstår ni att det gäller att sy fast den som surfar in på ens blogg. För det går fort. 
Vi far som vildar runt på nätet. Hela världen. Tålamodet är nästan obefintligt. 
Jag bryter gärna av mina blogginlägg med en bild. Det gäller således att skriva kort. 
Redan nu är texten för lång. Därför kör jag en bild.

Här ovanför kan ni se ett diagram från Technorati. 
Överst visar på bloggarnas åldersfördelning. Underst hela världen.
Jag som alldeles för fort snart fyller 68 år, är av den sällsynta sorten som har en blogg att vårda. 
Dinosaurie-bloggarna. 
Vi är inte alls många. Det är väl demensen som förr eller senare slår ut oss Gubbar och Gummor. 
Längre än så blir inte denna textbit.

Min blogg drivs och skrivs av lust och fägring stor. Har du inte lusten, blir bloggen inte mycket till blogg. 
Hur gör du? 
Vad får du allt ifrån? 
Frågor jag ofta får. 
Svar: kreativitet, men främst lusten. Viktigast. 
I bästa fall kan bloggen t o m bli till en fägring stor. 
Nu är texten kort och bra. Därför slutar vi här. 
Fägringen får vi ta en annan gång.
Hängde du med? 

Bloggen knockad av kaniner!

Det är inte lätt att heta Kalle en sådan här dag. Min blogg är nämligen slagen av ett gäng kaniner på ToppBlogg som rankar Sveriges populäraste bloggar. 
Veckan började annars i dur. Helt plötsligt rankade ToppBlogg min blogg som nummer 5 i popularitet bland närmare 9000 bloggar. Inte alls dåligt pinkat. 
Jag hade endast några unga kvinnor som bloggade om mode, läppstift, vimsiga dagar och pastellfärger framför mig. 
Framtiden så ljus ut. 
Till i dag-lördag-då allt plötsligt gick i moll. 
Jag knuffades plötslig ner till plats nummer 14. 
Precis före mig ligger en blogg om KANINER!

Kaniner känner man väl till. Inte minst har Disney bjudet på några söta rackare genom åren. 
För inte glömma filmen, Vem satte dig Roger Rabbit, som kom 1988, med Jessica Rabbit som en något överdimensionerad kanin. 
Allt det här har jag genom åren kunnat stå ut med, till smällen kom i dag. Tänk er själva. 
Här har man varje dag i snart sju år levererat inlägg på bloggen om allt mellan himmel och jord. Dock aldrig något blogginlägg om kaniner, förrän nu. 
Grattis Kanin Klubben!