En bit bort vandrade jag i sakta mak förbi gravstenen på bilden:
Sjuksköterskan Sofia Olsson, född den 24.9 1864 och död den 5.12. 1934.
Sofia blev alltså 70 år gammal. Några andra ledtrådar fanns inte.
Graven omgärdad med grus och buxbomshäck. Inga midsommarblomster. Ingenting. Gravstenen av marmor. Skitig. Hårt naggad av tidens tand.
Sjuksköterskan Sofia Olsson är helt bortglömd.
Inget ovanligt öde för gamla gravar på en kyrkogård.
Men plötsligt väcktes min nyfikenhet av texten längst ner på gravstenen:
”Lomma kommuns tacksamhet, för ett uppoffrande och plikttroget arbete.”
Ni kan läsa det själva på gravstenen. Jag fastnade.
Lomma kommun tackar alltså en av sina medborgare. Sofia Olsson får ett värmande tack på sin egen gravsten av Lomma kommun?
En alldeles unikt åtgärd.
Inte ens Lommas starke man, kommunhövdingen och storpampen Knut Ahlberg (1913-1990) som ligger begravd några meter bort, har fått kommunens tack på sin gravsten.
Det måste alltså varit något alldeles speciellt med sjuksköterskan Sofia Olsson.
Vet du något om Lomma egen Florence Nightingale?
Hör av dig till mig: callerockback@rocketmail.com
Jag brinner av iver.
Vem var kvinnan Sofia Olsson i Lomma? Hon har absolut genomfört ett stordåd som medmänniska.
Frågan är bara vad?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar