Julmustflaskans sista jul?

Det har varit en hel del griniga inlägg på bloggen den sista tiden. När jag var ung, blev jag ofta fascinerad av griniga gamla Gubbar. De fräste och var allmänt griniga åt det mesta av livets fröjder. Surkart. Åren rusar snabbare än tågen mellan Malmö-Stockholm. Håret grånar, tänderna skallrar och läckage i kalsongerna. Borde kontakta Malin Berghagen om säkrad urinavgång. Plötsligt är jag där. En grinig gammal Gubbe med rätt att fräsa åt omgivningen och småttiga ting som irriterar ens goda liv, som det här:

Backar med julmust. Under hela mitt oändligt spännande liv (del I), har jag levt bland pilsner-, läsk- och julmustbackar. När jag var barn kom ”drickabilen” skramlande med Brolle bakom ratten uppför mormors bångstyriga backe. Brolle luktade pilsnerdricka. Alltid. Under mitt oändligt spännande liv (del II), har jag kånkat på otaliga backar med läsk till barnen. Först var det 24 stycken 33 cl flaskor i backen, sedan blev det 20 förskrämda kvar. Nedräkning. Uträkning.

Mårtenssons Livs i Lomma har byggt ut. Man kan lämna sina tomma petflaskor i ett hål i väggen, men inte tombacken med tomflaskor. Bryggerinäringen rekommenderade inte en onödig investeringskostnad. Backarna med 33 cl tomflaskorna ska bort. Därför får man lämna backen inne i butiken och få ett kvitto. Så nu vet vi det. Nästa jul finns det säkert inga backar med 33 cl flaskor alls kvar. Man tvingas då köpa en högst opersonlig halvliters flaska. Av plast? Det är nu den griniga gamla Gubben får spelrum: ”Det är då själva fan också. Bastarder. Rör inte min julmustflaska. Bevara backarna”! Ingen lyssnar. Tack ändå.