Lars-Gunnar Björklund och Anders gav mig ett härligt yrkesliv

Ett gulnande tidningsurklipp. Och så då skaparen av det populära TV-programmet Tipsextra, Lars-Gunnar Björklund som avled i går. Premiärmatchen mellan Wolverhampton-Sunderland 1-0 sändas i TV den 29 november november 1969. Tipsextra blev omedelbart en tittarsuccé. På den tiden var det inte vanligt med tipsexperter i tidningarna. Därför blev min debut i branschen just som tipsexpert. Det gulnande klippet är från den 18 februari 1970, snart 43 år sedan. Min debut som journalist. Egentligen är jag Lars- Gunnar ett stort tack skyldig. För det var hans lansering av Tipsextra som gav mig en startbana in i journalistikens omåttligt spännande värld. (texten fortsätter efter bilden)

På den tiden bodde jag i Lerum utanför Göteborg. Ung och stilig, åt Clark Gable-hållet. Tämligen nygift men barnlös. Jag var prissättare på ett företag i Göteborg. Satt dagarna på ändan och satte priser på muffar, toalettstolar m m. Dödande tråkigt. Min dröm var att bli journalist. Nöten att knäcka var hur jag skulle ta mig in i branschen. Jag såg ingen räkmacka. Då kom Lars-Gunnar med Tipsextra. Jag upptäckte att Elfsborgs Läns Tidning med avläggarna Alingsås-och Lerums Tidning inte hade något tips alls. Jag fångade tillfället i flykten. (texten fortsätter efter bilden)

Snabbt spretade jag ner ett förslag på ett papper. Knallade upp till sportchefen, Anders Thorn, på Elfsbors Läns Tidning i Alingsås. Anders vände och vred på pappret, tittade på mig och sa: ”Intressant, kör i gång”. På så vis blev jag plötsligt tipsexpert på inte mindre än TRE tidningar. Jag hade fått in ena foten i branschen, I dag berättar Anders Thorn, 68 år, för mig: ”Minns det väldigt väl. Din ”Calles Menu” blev en sensation i tidningarnas spridningsområden. Det var något alldeles nytt. Dessutom skrev du personligt, vilket gick hem. Jag glömmer det aldrig”. (texten fortsätter efter bilden)

Jag är alltså även Anders Thorn ett stort tack skyldig som trodde på mig. Min karriär i journalistikens värld gick sedan i expressfart. Sju år fram i tiden den 18 februari 1977, alltså samma datum (!) som debuten 1970, fick vi vår andra son, Johan. Då var jag riksredaktör på Göteborgs Tidningen i Skövde. Skrev om allt mellan himmel och jord, mord, rån, olyckor, kungen och gamla mor Emma som kommunen hotade med att dra en väg rakt över hennes lilla röda stuga. Vi vann, Emma och jag. Numera är jag en sexig bloggare (66 år) med glöd i pennan. Så kan det gå. En annan gång kanske jag berättar om när en bandit hotade med att skjuta min söta skalle i bitar med ett avsågat hagelgevär. Memoarer? Nä.

FOTNOT: Lars-Gunnar Björklund fick jag möjlighet att på yrkets vägnar träffa några år senare. Det är en helt annan historia.