När jag såg rubriken, ”Vargen kommer närmare Malmö”, i Kvällsposten, blev jag sugen på att skoja med varghysterin. Jag fällde ner Malmö och skrev in Lomma i stället. I rött. För säkerhets skull plockade jag också in en varg. Förresten ska man inte skoja med sådana allvarliga tingest som vargar. Det kan bli allvar när som helst. Hur som helst, så kladdade jag ner rubriken. Skrev in Lomma i stället för Malmö, för vem vet var vargen har sin gång.
Nu är det så fint ordnat i Lomma, att jag har en förmåga att locka till mig allehanda djur. En vacker höstdag för några år sedan fastnade en hornuggla i Täppans rosenbuske. Jag som endast har en kort erfarenhet av undulaten, Stellan, samlade mod och fick loss ugglan som var yr i mössan av all rosendoft. Den tittade skarpt på mig, så där klokt som ugglor tittar på fåntrattar. Efter en kort vila, lyfte ugglan mot Danmark och en bajer.
Inte nog med det. När vi var tämligen nyinflyttade för 25 år sedan, stod där plötsligt en dag en älgtjur utanför Täppans staket (tack) och glodde på mig. Ja, vad gör man? Jag som inte ens mäktar med att slå ihjäl en mygga sa BUUU...och älgen sprang mot Danmark och en bajer.
Nu är det emellertid så fint ordnat att jag bor granne med Mästerkatten. Det finns inte en vildkatt som passerar revy, utan Mästerkatten lockar och pockar med godis. Kattuslingen fångas in och omplaceras i något trevligt katthem. Alla blir glada. Ja, ni förstår själva. Vi är på tåspetsarna om vargen dyker upp i Lomma. Tar den sig in i min Täppa, har jag den fantastiska Mästerkatten. Vargen har ingen chans. Jag lovar. Come on!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar