Lommafesten med Alnarpsdagen sprakar och brakar på slutrundan. Öltältet har gungat som en festklädd skuta nere på Lomma Beach. Folk får jättelika radiostyrda luftballonger i huvudet. Skratt, tjo och tjim och håll-i-gång-i-viken.
I dag stor final med massor av upptåg i Alnarp. Lomma Event har gjort ett makalöst fantastiskt jobb.
Då tutar en bil åt mig på Höjeågatan, gatan där jag bor. Ut ur bilen stiger Linda med sin lilla vovve. Hon är ensam. Linda kör numera sin bil själv.
-Hej Calle, jag har varit och rastat min hund en timme i Alnarpsparken.
Lommafestens otaliga upptåg, må så vara. Inget slår detta överraskande möte med Linda. Ett guldregn av känslor.
Ni som läser min blogg vet då följande:
Förra sommaren i juli skrev jag om Linda första gången. Hon var döende. Väntade på en lungtransplantation. Livet är ett överjävligt helvete. Månaderna i hennes återstående liv rann ut med timglasets hastighet.
I april i år besökte jag Linda på sjukhuset. Hon hade då fått sina nya lungor. Visserligen var hon svag efter den omfattande operationen, men såg fram mot ett friskt liv.
Och så nu. Linda kommer själv körades med sin bil. Ett nytt liv har öppnat sig. Och hon som borde vara död. Det är så man får glädjetårar. Vi kramas.
-Jag blev utskriven för några dagar sedan. Lommafesten har jag inte mycket nytta av. Jag är än så länge infektionskänslig och bör undvika folksamlingar, berättar Linda.
-Nästa års Lommafest, frågar jag.
-Ja då, Calle, kan jag vara med.
Bättre slut på Lommafesten 2010 kan det knappast bli. En helt annorlunda vinkling.
Välkommen tillbaka till livet, Linda!
LOMMAFESTEN!
Vart kom den mäktiga scenen från?
Svar HÄR!
Lomma Events hemsida hittar du HÄR!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar