Lomma dagen efter!

Jag hade egentligen, så här dagen efter, tänkt skriva om den danska invasionen i Lomma under Lommadagen. Ni ska veta, att jag har varit en vandrande Gubbe i Lommas hamnområde i 22 år, men aldrig upplevt så många danska båtar, rena rama armadan. Det är väldigt roligt med glada danskar.
Men så i morse när jag var ute med ”Lilla Vovven”, såg jag skelettet på andra sidan ån av det numera högt älskade ÖLTÄLTET. Det hade t o m varit så kul att väggarna rök.
Lomma låg i dvala som om det var en nyårsdag. Mina älskade grannar kommer väl inte att glutta på persiennerna förrän i eftermiddag.
Då tog jag mig över till den s k festsidan av byn. Här rådde en stillhet som under en morgonbön i ett kloster.
ÖLTÄLTET påminde mer om ett urtidsdjur vi alla sett på något träligt museum. Det var en märklig förvandling. Nästan som ett konstverk mitt på stranden, inte ens Öresund orkade klucka.
Jag stod stilla, en lätt bris vispade om mina grå hårtussar på huvudet. Jag och ÖLTÄLTET hade en fin stund tillsammans i arla morgonstunden.
Sedan gick jag hem och drack kaffe och tog ett stort glas mjölk, väl kyld så tänderna ilade.