Sicken dag det blev i går. Det började med att barnbarnet körde dockan i mikrovågsugnen. En vaken mamma kom stormande och räddade dockan.-Oj, vaaa vam hon è, mamma, suckade Lillflickan.
Det fortsatte med en total kraschlandning av mina drömmars lag, MFF, i Göteborg. Jag gav deras tränare Roland Nilsson två röda kort. Det känns i dag helt rätt. Även en fotbollstränare måste faktiskt ha lite annat än bara bollar i huvudet. Han borde givetvis inte låtit målvakten fortsatt spela efter fått huvudet spräckt.
I dag skriver också Sydsvenskan att MFF-läkaren Pär Herbertsson satt hemma i TV-soffan och såg matchen. I halvtid ringer han omklädningsrummet och ger klart besked. Målvakten Jonas Sandqvist bör inte spela mer.
Trots det låter Roland Nilsson målvakten gå ut på planen och spela ytterligare tio minuter i andra halvlek innan han byts ut. Förklaringen är att reservmålvakten skulle hinna värma upp. Herre Gud i London, kunde inte Nilsson låta reservmålvakten värma upp i halvlek?
Det låter nästan så man skulle vilja ge Nilsson med 116 fotbollslandskamper på meritlistan ytterligare ett rött kort.
Lillflickan har inte fyllt 3 år. Hennes handlade är begripligt och blir till en dråplig episod. Roland Nilsson är 45 år. Hans brist på agerande är sorgligt. Ibland blir man bara trött.
Gladast blir jag av morgondoppet i dag-21 grader i vattnet.
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar