Över 1000 Lommabor har varit med på bloggen-Sveriges vänligaste befolkning?

 

Egentligen är det helt fantastiskt. Sedan jag startade upp bloggen den 8 juli 2008, har över 1000 Lommabor trätt fram på bloggen. Bilden här ovanför några Lommabor som var med 2020.

Orsakerna har varit många. 

Mest glada saker, men även jobbiga intressanta livsöden har vi bjudits på. Alla med några få undantag, har gladeligen ställt upp. Gärna berättat om ditten och datten. Vänligare medborgare får man allt leta efter. 

Det var Lommabon Ylva som var med igår-lördag-på bloggen om den där svampen som sådde fröet i mina tankar. (texten fortsätter efter bilden)

Ylva kommer från Stockholm. Har bott i Lomma i tio år. ”Snällare människor än Lommaborna får man leta efter. När jag flyttade ner hit, blev jag förvånad över den vänlighet jag möttes av. Och möts av dagligen. 

Det går verkligen inte jämföra med stressade Stockholmare. Nej, jag stortrivs i Lomma och med människorna,” berättar hon med saligheten i ögonvrån. 

Ylva sådde fröet. 

Fick mig tänka tillbaka på alla åren med bloggen. Alla Lommabor jag mött. Vissa har beklagligt nog gått till de sälla jaktmarkerna. De flesta lever och visar mig breda leenden när vi möts i byn. 

Över 1000 Lommabor har varit med på bloggen. 

Större än störst.

Tack vänner. Ni finns i mitt hjärta.

Bara en gång åkte jag på en utskällning. Det var en beg bilhandlare i byn som jag skrivit om i mindre goda ordalag 2009. Mannen en ovanligt rasande Lommabon skrek åt mig: 

”Ta på dig en klänning, kärring jävel.” 

Då gjorde jag det. 

Och publicerade bilden på bloggen. 

Annars är alla ni andra Sveriges vänligaste befolkning. 

Tack för kaffet.

 

 

Bröllopsdagen som kröntes med 50 miljoner

Det var aldrig meningen att vår 49-åriga bröllopsdag skulle väcka en sådan uppståndelse på Facebook. 
Det började med, att jag ”smög” in gårdagens bröllopsdag mellan mig och Anna-Lena i slutet på blogginlägget om ett nytt trist hjärtflimmer. 
Fick räcka så. 
Några registrerade det. 
Precis vad vi tänkt oss. 
Det är först nästa år, när vi två tar hem guldet som det stora jublet ska bryta loss. Torsdagen går mot kvällen. 
Då lägger vår svärdotter, Maria, ut en bild på Facebook av oss två, tagen i somras. Gratulerar oss på bröllopsdagen. 
PANG! 
Sa det. 
Vilket genomslag. 
Vänner från när och fjärran forsade in i gratulationskören. Även vänners vänner och många, många andra. 
Värmen från alla kramade oss till lyckans topp. 
Där satt vi och gapade av pur förvåning. 
Det var verkligen en kupp av Maria som hon har all heder av. 
Den gick verkligen hem. 
Inte nog med det. 
På kvällen satt vi lätt rusiga av lycka och såg vårt lag, MFF, fullständigt spela skjortan av danska Midtjylland. 
Vinst med 2-0 och spel i Europa League. Vilket i sin tur kan ge klubben 50 miljoner eller mer. Något mindre också. Fast inte mycket mindre. 
Tala om bröllopspresent. 
Nej, det kunde inte bli för mycket. 
På Facebook fortsatte gratulationerna strömma in. Kan inte undanhålla er Bodillan från Lomma och hennes bildkollage. 
Bodillan har vackert ramat in Marias bild, tulpaner och presentförpackningar med 50 miljoner (?). 
Oslagbart.
Låt hjärtat va me...
FOTNOT. Bilden på löpet är från vår bröllopsmiddag. Jo, vi sjunger på riktigt. 

Mitt test: från geni till drummel och clown

Facebook är på många sätt och vis en fantastisk Pandoras ask. För flera år sedan började det dyka upp helt frivilliga tester. Till en början försiktigt. 
Numera finns en mängd olika varianter. I stort sett går det ut på bygga upp sitt eget raserade ego. Givetvis har det blivit mycket populärt. 
Kunskapstester är populära. 
Hur begåvad är du? 
Lyckas du bra delar man gärna med sig till övriga Facebook vänner, så de äntligen fattar vilken smart person du är. 
Mindre bra och testet glöms och göms undan. 
Jag körde en sväng ut i detta svindlande träsk. (texten fortsätter efter bilden)

Det första testet blev en pärla. 
Fick till och med applåder. 
Jag är utan tvekan ett geni med 160 i IQ. 
Jag satte 50 frågor av 50 möjliga. 
Full pott. 
Det gällde känna igen historiska personer. Resultatet naturligtvis helt lysande. Mitt ego som normalt är rätt hyfsat. Fick sig en rejäl knuff åt rätt håll. 
Geni! 
160 i IQ! 
Smaka på den. (texten fortsätter efter bilden)

Jag fortsatte bygga upp mitt ego till svindlande höjer. Testet av mitt efternamn, blev en ny pärla. 
Namnet Rockbäck är synonymt med kärlek, passion och styrka. Modig härkomst. Oändlig energi. Mumma, mumma...nu började jag känna mig odräglig. 
Fast blev aldrig klok på varför mitt efternamn är från 1736? 
Visserligen kom bödelstaxan det året. 
5 daler för en halshuggning. 
Men ändå? (texten fortsätter efter bilden)

Inte riktigt halshuggning av mitt ego, men nästan. Testet av min aktivitetsrapport på Facebook genom åren visade på att jag är en clown. 
Tack, tack. 
Jag började fatta grejen.
För att riktigt trycka ner mig i knäppkängorna visade en annan test att min drummelnivå låg på hela 73 procent. 
Jag som är snäll som marängsviss. 
Fråga Lennart Eriksson i Holm utanför Halmstad. Han är jävligt glad över att han känner mig så väl. 
Tänk att allting ska vara så kluddigt här i livet. 
Fast mina vänner är glada över att jag lever. 
Alltid något. 
Fråga bara Lennart Eriksson i Holm utanför Halmstad.

Lennartz skor besökte Lomma

Lennart till vänster har bruna skor. Lennart till höger svarta. Lennartz-låter nästan som ett dansband. Det har faktiskt funnits ett dansband som hetat just Lennartz. 
Lennart med de bruna skorna växte upp i en lanthandel i Uppland. Faktum är att han hade kunnat tapetserat hela Sverige med just lanthandlare. 
En krisbransch. 
Allt till Miljöpartiets glädje, med en marscherande, Gustav Fridolin, i täten som en stolt tamburmajor. 
I stället blev det så att Lennart med bruna skor tapetserade Sverige, Norge och Finland förtjänstfullt med nya fräscha kök. Det är inte helt omöjligt, att Gustav Fridolin själv, har ett kök från just Lennart. 
Lennart till höger på ovanstående bild. Han med svarta skor. Kan inget om varken lanthandel eller kök. 
Det skulle i så fall vara att han är en fena på att laga den berömda ”Snöstorpakorven” i sitt trivsamma kök. Gustav Fridolin får gärna receptet. 
Nej, denna Lennart är en stor humorist som fått Halmstad till att skratta gott. Teater-och revyscenen är alltså hans vapen i stället för kök. 
Faktum är att här kommer också rockmusiken in i bilden. Lennart med de svarta skorna var under 1960-talet rockstjärna med tjusigt idolporträtt i dåtidens stora ungdomstidning, Bildjournalen. 
Jag var avundsjuk så jag tuggade i mig trycksvärtan. 
Båda Lennartarna är mina speciella vänner sedan Hedenhös. 
Lennart med de svarta skorna och jag opererade vår första nalle så träullen rök redan i nappåldern. 
Lennart med de bruna skorna fyllde på min minnesbank med vilda ungdomsår. 
När min son Johan hade sitt trevliga boksläpp i lördags på Lomma bibliotek, dök de båda Lennartz upp. 
Det gör inte saker och ting sämre, att båda heter Eriksson till efternamn. Utan att vara det minsta släkt. 
Den förtjusande bokillustratören, Johanna Arpiainen, såg något förvirrad ut när hon tecknade Rekordfarfar i deras böcker. 
Vi är vänner för livet. 
Samma galna humor har vi också. 
Det, Gott Folk, är något att värna om. Speciellt när två av oss har fyllt 70 år tidigare i år. Lennart med de svarta skorna når samma vuxna ålder som förspel till årets julafton. 
Härligt möte i Lomma den andra advent. 
Synd om er som missade oss.

Vårda dina vänner som en runsten

Ja, så är det faktiskt. 
Hör man nu till de lyckliga som har en samling verkligt goda vänner, så var rädd om vänskapen. 
Vårda ömt som det är en runsten från vikingatiden. 
Minst. 
Själv har jag efter min olycka 2014 varit en usel runsten. Jag har varit-och är delvis fortfarande-väldigt självupptagen i kampen tillbaka till livet. 
Det är som man dräneras. Ingen kraft kvar. 
Du förvandlas nästan till en kuf som sitter och ruggar i ett hörn. Asocial är ett annat ord. Trots att du har vänner som ger all tänkbar stöd åt sin havererade runsten, är det svårt nå fram genom all sly och bråte som gömmer klenoden. (texten fortsätter efter bilden)

Nu har jag fått min egen runsten att ta hand om. 
Bilden här ovanför är min lekkamrat Leifs knä. Jag skrev om det för en tid sedan i samband med gossen Samuels knäskorpor. 
Om ni bara visste hur jag fick tjata på Leif, att söka hjälp på Vårdcentralen. 
En sådant allvarligt hyvlat knä ska man icke vårda själv. 
Nu är Leif en av världens 100-tals miljoner s k Google-doktorer. Kunskap hämtas också från läkarböcker, från anno dazumal. 
Min runsten var en osedvanlig hårdnackad typ. Jag fick tjata i dagar innan Leif kastade in handduken. 
Till slut blev det Vårdcentralen och ett rejält medicinsk bandage-bilden till höger-som ICKE går att köpa på Apotek. 
Nu försöker jag få min runsten fatta, att det här har sin tid. 
Jag strider mot flera 100 miljoner Google-doktorer. 
Kampen pågår. 
Var rädd om din runsten, säger jag.