Resväskan i Auschwitz

Resväskan som jag aldrig kan släppa. Mina tankar på väskan finns där varje dag. 
Jag tog bilden i en av de fasansfulla montrarna i utrotningslägret i Auschwitz. Saker och ting som de dödade judarna lämnade efter sig. 
Fasansfullt. 
Jag visste inte mer än vad som stod skrivit med krita på väskan. En resväska i den väldiga högen. 
Där stod: Petr Eisler, kind, 1942, nummer 6446. 
Det var inte mycket att gå på, mer än att resväskan hade tillhört en liten pojke. Mördad av nazisterna i Auschwitz. 
Jag ville veta mer om den lilla pojken. 
Ge honom ett liv. 
Den 27 januari 2010 gjorde jag en efterlysning på bloggen. 
Det gav omedelbart resultat. 
Några dagar senare kunde jag berätta mer om gossen med resväskan. Jag använde mig av en barnbild på mig själv som illustration. Om det kan man tycka vad man vill. Där kunde storyn ta slut. 
Det gjorde den inte. 
Den lilla gossens korta liv och hans resväska stannade för alltid kvar i mitt sinne. Jag fortsatte helt enkelt mitt sökande. 
Det var som leta efter en nål i en höstack. 
Faktiskt. 
Tusen gånger hamnade jag fel.
Minst.
Så i går mitt i röran med Kommunal och Margot Wallström fick jag ett betydelsefullt genombrott. 
Jag har nu 15-20 dokument att gå igenom. Det kommer ta sin tid. Det mesta står dessutom på tjeckiska. Min tjeckiska har aldrig varit något att skryta med, om Herrskapet förstår vad jag menar. 
Fast resväskan fick plötsligt ett ansikte. 
Den lilla gossens pappa som hette Erwin. Även han mördad i Auschwitz. 
Här på bild-med sonens lilla resväska.