För mer än 25 år sedan var jag hemma hos vänsterbacken, Erik Nilsson (1916-1995), i Höllviken, för ett reportage i Kvällsposten.
Han var då den mest medaljtyngde fotbollsspelaren i Sverige med flera SM-guld, VM-brons 1950 och OS-brons 1952. I topp ett OS-guld från 1948, samt Guldbollen 1950.
Faktum är att Erik som spelade 600 matcher för MFF och 53 landskamper, var mest stolt över Stockholms Tidningens Guldboll. Från 1966 tog Aftonbladet över priset.
Ni kan se Erik Nilssons Guldboll här på bilden.
En hyfsad buckla med en liten boll på toppen.
Det var ett pris Erik värderade högst av alla sina otaliga medaljer under sitt långa fotbollsliv, t o m alltså högre än OS-guldet från London-OS 1948.
Sedan dess har priset gjorts om.
Bucklan är borta.
Guldbollen är i centrum, precis som den ska vara.
I dag fick Zlatan Ibrahimovic sin tionde Guldboll i samband med Fotbollsgalan i TV4. Fast Erik Nilssons variant kommer han aldrig att få.
Erik mäkta stolt lät mig t o m hålla i skapelsen. Jag darrar fortfarande av tacksamhet.
Andra sidan.
Tio Guldbollar är förtrollande.
Tänk om Erik Nilsson, storbacken, fått uppleva Zlatan?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar