När Gossen höll på att drunkna

Här sitter den lilla Gossen tryggt i sin pappas stadiga knä. Platsen är Rocknöbäcken i norra Uppland. 
Gossens pappa var en rejäl arbetsmänniska som jobbade tungt som armerare i byggbranschen. Några år senare skulle han framgångsrikt driva ett eget företag. 
Gossen visste ingenting om livet. Det var bara så tryggt i pappas famn. 
Det var det goda livet. 
Ett år senare förändrades allt för Gossen. 
Det goda livet slogs i bitar. 
Gossens föräldrar genomgick en uppslitande skilsmässa. Därför fick Gossen bo en tid hos sin älskade moster i Bulltofta utanför Malmö. 
Det var vinter. Stränga förbud att inte gå ner till Sege å. Det gjorde den lilla Gossen ändå, tillsammans med sin några år äldre kusin. 
Istäcket spännande, men isen brast och Gossen for i åns kalla vatten. Efter mycket om och men lyckades till slut kusinen dra upp honom på landbacken. 
Dyngsur. 
Naturligvis. 
Men vid liv. 
Det var första gången som Gossen förstod, att livet var en skör tråd.  
Dödlig rädsla. 
Ångest. 
Jag kom och tänka på denna dramatiska upplevelser som satt sina spår, när jag i morse läste i Sydsvenskan om bilen som körde ner i Sege å. Inte alls långt borta från den plats, där Gossen ramlade i och höll på att drunkna får 52 år sedan. 
Mer har jag inte att berätta. 
Just nu.