Konsten att göra nyheter av ingenting

Jag sitter försjunken i TV-soffan, för att titta på supermatchen i fotboll mellan Bayern München-Barcelona. 
Plötsligt kommer vackra Suzanne (nej, inte hon i badet) inrusande med andan i halsen: 
”Titta Calle. En hackspett har hackat”. 
Jag studerar hennes bilder av hackspettens framfart i Lomma. 
Minnesbilder från barndomen poppar upp. Det där ihåliga klara ljudet som gav storskogen atmosfär spelas upp för mitt inre. 
För inte tala om (1) älskade Hacke Hackspett i tecknad version. Buspippin. För inte tala om (2) Kitty Hackspett som jag skrattat åt många jular

 Tänk om det är den utrotningshotade vitryggiga hackspetten som endast finns i ringa antal i Värmland och Dalsland? 
Jag får kolla.  
Vem vet vad det är för het nyhet som plötsligt damp ner i TV-soffan?
Givetvis har fågelskådaren, esset, Lars Nilsson i Lomma redan i början av året hängt in hackspetten i sin samling. Han skådade den i Kyrkfuret, 4-5 km bort från stökcentrum i byn.
Fast naturligtvis inte en vitryggig utan en vanlig större hackspett. 
Nästa gång sköna Suzanne kommer instörtande, kan jag berätta att det var Hacke Hackspett som skapat hennes hål på bilderna. 
Om det varit en vitryggig hackspett, hade det varit en första klassens sensation. 
Av detta lär vi oss, att man ska aldrig kolla en bra nyhet. 
Fast Hacke Hackspett får vara bra nog.