Fint-kioskvältare?

När något är fint, kan det vara en snygg klänningen, bra gjort, en vacker utsikt, en grann kvinna eller ett mål av Zlatan som är vackert. Fast om målet kan man också säga, ”fint som snus”. Fint som snus om en kvinna, är det däremot bara Gubbarna på bänken utanför Systembolaget som säger. Och det är inte direkt fint sagt, om Herrskapet förstår vad jag menar. Fint kan också vara att äga ett fint sätt, tex man fiser och rapar inte vid matbordet eller stoppar kniven i mun. I litteraturens värd är det väldigt fint att få Augustpriset. Det är en form av uppskattning, att man lyckats skriva en bok som är lite finare än många andra böcker som getts ut det senaste året. Nobelpriset i litteratur står naturligtvis över allt annat. Det är så fint att hela världen får reda på det. Inte nog med det. Författaren må vara en skitstövel, men varken klädkoden vid själva utdelningen av priset eller bondskicket vid den storslagna middagen i Blå Hallen, går att runda utan måste vara fint.

Zlatan-boken är för övrigt nominerad till Augustpriset i klassen som årets fackbok. Priset delas ut under måndagen. Även om det inte blir något pris för Zlatan/Lagercrantz, så är det väldigt fint att bara bli nominerad. Boken dras med två stora problem. Det är en kioskvältare. En bok som får Augustipriset har aldrig, varken förr eller senare, varit en kioskvältare. Zlatan-boken har sålt i mellan en halv-till en miljon exemplar. Rekord. I den fina litteraturens prestigefyllda salonger, har det aldrig varit fint att en bok säljer. Tvärtom. Det är rena rama döden. Nästan på ofint. Ett annat graverande handikapp, är en bok som handlar om sport. Även om man i den fina litterära världen målar över med integrationsfärg, så är fotboll lik förbannat sport. Blir fotboll fint på måndag?