Svenskorna gjorde vad de skulle i damernas skidskytte. I normala fall borde de krigat i toppen. Nu dök det plötsligt upp outsiders. Det resulterade i att svenskornas olympiska debut i de olympiske spelen havererade. Plötsligt hade man inte gjort det man var där för att göra.
Det blev fiasko.
Slovakiskan Anastazia Kuzmina poppade upp som "gumman i låddan" och körde skidor som den värsta Johann Mühlegg, den dopade tysken i OS i Salt Lake City 2002. Kuzima hade också raketer i röven.
Det kändes konstigt. Märkligt. Egendomligt. Besynnerligt. Det är känslor som man numera får när man ser elitidrott och det plötsligt dyker upp en okänd figur som sopar banan med alla andra konkurrenter, trist men sant.
Vi får se om Kuzima klarar dopingstestet. Hon sköt i alla fall inte fullt i tävlingen. Det gjorde emllertid Helena Jonsson. Ändå fick hon storstryk.
Varför gick det åt helvetet, undrar nu hela det svenska folket.
Felvallat?
Ja, så kan det också gått till. Redan innan första skjutningen gick det ovanligt trögt för våra damer. Jag ser en annons där RFSU annonserar om ett nytt sensationellt glidmedel. Det kanske kan vara något till nästa tävling?
Hemlängtan?
Nja, mindre troligt.
Alla andra dopade?
Ja, i alla fall hon som vann, fattas bara annat.
Magsjuka?
Inte alls.
Tusen andra fel?
Visst, möjligheten finns. Det är bara det att jag icke kan räkna dem alla.
Mina tankar går till Klas Lestander som tog hem OS-Guldet i skidskytte 1960.
Han var snickare.
Och drack kokkaffe.
Det kändes tryggt.
DN spär på med ytterligare förklaringar. HÄR!
Sydsvenskan HÄR!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar