Skolavslutning i Sörgården: Fäll din lyckotår med mig!

Varje sommarlov tillbringade jag i Sörgårdens dräglande idyll med råmande kor, vedstaplar och lustiga skogsgubbar som spelade nyckelharpa. Det var bara så ljuvligt, bli gärna avundsjuk.
Dagen efter studentpussarna i Skene, Västergötland, drog jag därför till skogs och fann precis min barndoms Sörgården.
Habyskolans avslutning för ett 50-tal elever i årskurs 1-6, hade precis allt det där: råmande kor och vedstaplar. Skogsgubbarna har tyvärr förbrukats med skogsmaskinerna.


Jag stod med tårarna i ögonen när späda barnröster sjöng ”Den blomstertid nu kommer.”
Musiken fortsatte flöda. Dagens barn är begåvade:
Melissa spelade fiol, William och Ludwig gitarr, August piano och så tutades i luren.
Avrundningen med Beatles ”Let it be”, fick mig att återvände till ungdomens Club 54 på Föreningsgatan i Malmö.
De vackra fröknarna hade rensat knallebygdens klädförråd. Själv fick jag pröva min nya paraply, ett snabbt regn sköljde bort mina tårar.
Tänk att det fortfarande finns kvar denna storslagna svenska romantik? Här blir det nästan läge för nya fräscha tårar.
Banne mig om inte Sörgården fortfarande lever. Jag blev nästan sugen på att börja i småskolan igen.
Jag kunde alltid ha spelat canasta med fröknarna. Jürgen i Torsby får lära mig liret.



Har du missat?

Klicka HÄR!