Afrikapengar! Stolligheter! Och ett mudderverk? En helt vanlig dag i Lomma...joppe-di-joppe-da...

I bland innehåller livet tvära kast. Här har man tänkt skriva om dramat jag genomlider just nu. Jag pustar nämligen som ett ånglok och kvider likt en havererad T-Ford.
Då ringer telefonen. BG på tråden. Larmet går.
-Ett mudderverk på gång i hamnen!
Ett muderverk kan aldrig vara fel, tänker jag i mina dimbankar.
Utryckning.
Mitt i byn blir det tvärstopp. Ett gäng glada ungdomar med Jimi Hendrix-peruker och röda kläder kommer farande som levande ”Joppe-di-joppe-da”!
Det slutar med att även jag bryter ut i ett ”Joppe-di-joppe-da”!
Det visar sig vara vårystra studenter från Östgöta Nation i Lund som skickats ut med en tättskriven uppdragslista.
-Får vi byta kläder med dig, kvittrar en ung dam i mitt öra.
Jag kommer genast att tänka på Hasse Alfredssons, ”leksaksbil mot en rostig skruv” och tackar ja till förslaget. Andra sidan är det min själ inte var dag som en ungmö kommer fram till mig och vill ha mina sunkiga kläder. Nåja, så långt som till kalingarna gick vi inte, om herrskapet förstår vad jag menar.
Där högg emellertid ungtupparna i den afrikanska myllan. ”Lilla Vovven” går inte att köpa för pengar från Mocambique. Inte ens 100 Mocambique dollar, räcker långt.
Hur den här stolliga dagen slutade?
Jo, med det underbara mudderverket. Alla ni som bor i Lomma vet hur stort det är med ett äkta mudderverk i hamnen. Och ni som inte bor i Lomma missar ert livs första mudderverk.
Vi samlades i klungor och fotograferade skönheten.
Film-Torsten hade t o m rustat upp Super-8 för att föreviga detta trolska fartyg.
Hur gick det då med mitt drama som jag skulle skriva om? Håll ut. Det kommer.
Till dess, njut av bilden på ett äkta mudderverk!