torsdag 23 februari 2012

Platt fall! Världens största tidning spolade kungababyn!

Världens största dagstidning är den japanska, Yomiuri Shimbun. Upplagan ligger på närmare 15 miljoner exemplar.
Hur uppmärksammade då tidningen att Sverige fått en liten prinsessa på 3280 gram?
Svar:
De sket i det, för att tala klarspråk. Inte en rad på första sidan om den stora världshändelsen.
Det ger rojalisterna knottor av fasa. Republikanerna talar plötsligt om en lysande nyhetsjournalistik.

De svenska webbtidningarna slog emellertid frivolter. Jag trodde nästan de skulle fara ut ur datorn och kyssa mig. Ja, så då Sydsvenskan som slog upp att födseln av prinsessan var en tysk toppnyhet.
Och så fick Sydsvenskan hjärnblödning. Man illustrerade nyheten med en jättebild på tidningens reporter, Daniel Rydén, som skrev texten.
Då for jag in på tyska Bild. Och där fanns storyn i bild. Jag monterade in den bredvid Daniel Rydén. Bara det gjorde att det blev bättre kunglig ånga i bilden.
Vilka krokiga tankar flög in i Sydsvenskan, just denna nobla dag?

Jag vandrade vidare på webben och hamnade i den kungliga veckotidningen, Svensk Damtidning. Där var händelsen andefattigt behandlad. Ingen glöd. Faktiskt.
Nästan så att rojalisterna behövde syrgas för att fixa den tunga besvikelsen. Och så ljög man, skulle det visa sig. De lyfte fram att den internationella pressen jublade. Jo, jo...

Jag knallade vidare på webben. Körde igenom en lång radda internationella dagstidningar. Ingen brydde sig om den helt klart överdrivna bevakningen av den svenska kungababyn som var 51 cm lång.
Alla hade fullt upp med nya fräscha hemska bomber i Bagdad och andra svårmoderliga stories. Någon svensk prinsessbaby syntes inte till så långt mitt rojalistiska/republikanska (välj själv) öga kunde skåda.
Inte ens Kinas största dagstidning, Canako Xiaoxi, med en upplaga på 2,6 milj brydde sig. De gjorde som japanska, Yomiuri Shimbun. Sket i det, för att åter tala klarspråk.
Det är sådant som får rojalisterna att bli gul/blå utan man slår på dom. Republikanerna hummar förnöjt:
Kina har en vederhäftig journalistik.
FOTNOT: Om ni undrar om jag kan både japanska och kinesiska är svaret:
Jag drog under förmiddagen först igenom deras engelska webbvariant. Ja, sedan den japanska och kinesiska. Fatta! som Zlatan skulle ha sagt.

Skicka en kommentar