Hadderian haddera: Visst svänger det om journalistiken

Det är väl just detta som fascinerat mig som mest med jobbet som journalist, Man vet aldrig hur dagen ska sluta.
Jag har varit med om dagar som börjat med kaffe och bullar, hemma hos någon liten tant med ett intressant livsöde. Dagen har sedan fortsatt med en sur politiker, rolig clown, prat med en kändis på tapeten och en avrundning med ett mord. En gång fick jag t o m mordet på telefon, fast det är en helt annan historia.
Numera är jag ingen aktiv journalist. Jag vilar vid min mila och bloggar mig fram i tillvaron, fäst även det omåttligt intressant.
I dagens Sydsvenska Dagbladet läser jag en stort uppslagen artikel om giftkatastrofen i Ungern.
Hur kan detta vara möjligt, tänker jag. Kan det bero på eftersläpning i säkerhetsföreskrifterna? Ett arv från den fasanfullt korkade kommunismens tidevarv?
Då ser jag bildbylinen i Sydsvenskan. Det är Jessica Ziegerer som är tidningens utsände reporter på plats.
Jessica som för flera år sedan värvades över till Sydsvenskan från Ystads Allehanda på Sladdergatan.
Jessica som intervjuade mig i Täppan, en brittsommardag i september för ett år sedan.
Jessica som har familj och små barn.
Nu klafsar hon omkring i Ungern. Jag blir orolig. Du är väl försiktig, Jessica.
Från hadderian journalistik i min Täppa till ett stenhårt reporterjobb i en katastrof som hela världen följer.
Visst svänger det om journalistiken.
Du har väl inte glömt ta med stövlarna, Jessica?

VARNING: Se upp med att lägga ut barnbilder på nätet!

Jag kan själv konstatera att vänner och bekanta i utkanten, inte drar sig för att tapetsera Facebook med bilder på sina små telningar. Jag har också hamnat i bloggar där dom egna barnen exponeras som tavlor av Picasso.
Det är stolta mammor och pappor. Det är stolta mor-och farföräldrar. Det är ingen hejd på det.
På min blogg exponeras inga barnbilder. Mina egna söner är stora lufsar. De har egna hjärnor. Mina barnbarn skyddar jag. Aldrig någonsin att jag skulle sprida bilder av dessa sötnosar som fladdrande höstlöv till vem som helst ute i den stora vida världen.
Mannen på den suddiga frimärksbilden heter Peter Cameron. Han är inte mycket för att lysa i nätets enorma bildhög. Peter Cameron är chef för det australiska nätsäkerhetsföretaget AVG Technologies, en jätte på marknaden.
De har undersökt ca tio länder (Sverige ingår inte) och bl a kommit fram till följande:
”81 procent av alla barn under två år har för närvarande någon typ av digital dokumentation eller fotavtryck, med bilder av dem upp på nätet. Vart fjärde barn redan före födseln som ultraljudsbilder.”
Jag har läst rapporten. Värst är USA med 92 procent. Peter Cameron menar att denna bildhysteri av våra små på nätet, kan bli en obehaglig upplevelse för dem längre fram i livet. Ja, rent utav en plåga, så tänk på vad ni gör när ni exponerar de små liven inför en världspublik.
Tyvärr är det få som fattar att så är fallet.
Och så då alla pedofiler som slickar sig om munnen.
Usch!

BROINDIANEN: Se bungy jump från Öresundsbron

Det är givetvis förbjudet, så gör inte om det.

På torget i Lomma står Bjuvs kommun

Politikerna och tjänstemännen från Bjuv var t o m så ivriga att man fotograferade mig. Upphöjd över alla stod stadsbyggnadschefen i Lomma, Eva Sjölin, och drog i ett rasande tempo den jättelika ombyggnaden som pågår av centrala Lomma.
I bakgrunden brummade och dånade det när Alf rattade maskinens käftar och rev den tidigare privata tandläkarmottagningen i det allt minde centrumhuset.
Mitt i den pågående röran har tandläkaren Claes Nelson, en gång i tiden t o m satt in en guldtand i truten på mig.
Bjuvs kommun gapade av pur förvåning, men vad gjorde de i byn?
Jag läser på kommunens hemsida:
”Hur ska Bjuvs centralort utvecklas? Sommaren 2010 startade en visionsprocess där kommunens politiker och tjänstemän ska formulera målbilderna och där kommuninvånarna successivt ska involveras.”
Jaha, det handlar om en framtida förändring. Jag stod alltså mitt i en visionsprocess för Bjuvs kommun, fast i Lomma.
Riv och bygg nytt, heter det också, om nu någon undrar.
Se upp, säger jag till alla de 14 000 som bor i Bjuvs kommun. Det där med målbilder låter vackrare än vad det är.

Sven Carlssons unika jakarandainredning skrev Sydsvenskan om sommaren 2009. Pressfotografen Leif Å Anderssons fina bilder av inredningen kan ni se HÄR!

Efter 105 år går Lommas Guldgruva i graven

Roger pekar på grävskopans käftar som tuggar i sig varje bit som om det vore vinstlösa trisskuponger. Snart är Centrumhuset jämnat med marken.
-Här inne har hänt mycket roligt. Många har vunnit stora pengar. En gång stod en man i kön för att lämna in måltipset. Han passade på och skrapa fram en trisslott med 100 000 kronor, berättar Roger och får något drömmande i blicken.
Spelet exploderade under 1990-talet. Engströms förvandlades till en guldgruva. Cigarrerna kom inte ens i andra hand. Många tog hem rejäla vinster. Andra spelade bort rubb och stubb. En person blev så barskrapad, att han gick hem och sköt sig. Jag var på begravningen.
Klassiska Engströms tobaksbutik i Lomma har en svårslagen meritlista:
1905 startar Clara Engström Engströms tobak & papper vid Strandvägen.
1953 styvsonen Nils-Erik Olsson tar över verksamheten.
1968 flyttar Nisse sin tobaksaffär till torget.
1993 köper Johnny Eltén tobaksaffären tillsammans med dottern Elinor och sonen Roger.
2005 blir Engströms årets företagare i Lomma. Butiksytan har utökats från 48 till 330 kvadratmeter.
2009 Engströms läggs ner.
2010 i oktober. Butiken rivs för ge plats åt bostäder och nya fräscha affärer.
Eftersom jag själv inte är någon spelare, är mina vinster hos Engströms modesta.
1994 satte jag 20 riksdaler på att Sverige skulle slå Bulgarien med 4-0 i fotbolls-VM i USA. Gubbarna i spelkön buade ut mig. Det ansågs vara en hjärndöd spelning.
Sverige vann matchen med sensationella 4-0. Roger fick pröjsa mig över 1300 sköna överraskande stålar.
Ja, så var det då det där med jultävlingen ”Gissa nagellack”. Där låg en driva. Jag skrev 106 stycken. Det var 107 nagellack i högen. Jag vann och utsågs till NAGELLACKSKUNGEN!
Det skulle allt Sophia Loren ha vetat om.
Jag borde ha skrivit ner till Rom och berättat om den famösa vinsten.
I bland gör man sina misstag.

Så knäckte bloggen en familjegåta

Med över 1000 skapade historier på bloggen, kan man förvänta sig både det ena och det andra.
För en tid sedan fick jag ett mail från Anna Levin i Örebro. Nej, vi känner inte alls varandra:
Anna skriver:
”Tack vare din blogg fick jag veta så mycket mer om vad som hände när min morfar Ebbe Levin omkom. Han dog när fartyget Veronica torpederades 1940 och han var andre styrman.”
Avrundningen placerade jag i vinjettbilden tillsammans med en bild på Anna. Det är sådana effekter efter ett blogginlägg som gör mig ödmjuk inför livet. (texten fortsätter efter bilden)
Det var i oktober 2009 jag grävde fram och publicerade den dramatiska historien om när det svenska handelsfartyget, Veronica, sänktes av en tysk torped under andra världskriget. Jag publicerade listan med de omkomna sjömännen.
Anna hamnade på min blogg i sitt sökande efter sin morfars okända öde. Resten är historia.
Jag känner, som sagt var, stor ödmjukhet inför det ofattbara.
Ebbe Levin föddes 1905 och dog alltså när fartyget torpederades den 17 november 1940. Han blev 35 år och efterlämnade sin hustru samt Annas mamma som föddes 1939 hemma i Sverige.
Om ni klickar HÄR får ni hela storyn som jag publicerade på bloggen den 13 oktober 2009, alltså för snart ett år sedan.
Jag lär återkomma till Ebbe Levins tragiska öde.

Riksdagens högtidliga öppnande: Hur skulle poeten göra?

Värmlandspoeten Bengt Berg, 64 år, från lilla Fensbol i norra Värmland, är nybakad riksdagsman för vänsterpartiet. Det är egentligen inget märkvärdigt med det.
Bengt Berg dikter finns utgivna på arabiska, grekiska, hindi, lettiska, litauiska, makedonska, polska, ryska, spanska, turkiska, med flera språk. Det är väldigt märkvärdigt, mitt Herrskap.
I Lomma har vi varken någon riksdagsman eller någon poet. Endast något hemrimmat till julen.
Bengt har rest väldigt mycket runt i hela världen. Det finns en sak han aldrig glömmer, nämligen sin mössa.
Bengt och mössan har blivit hans signum. Då blir poeten plötsligt riksdagsman för vänsterpartiets Värmlandsbänk.
Hemma i Fensbol satt han och gruvade sig.
Hur skulle han göra med mössan som är en viktig del av honom. Kan han stövla in i Riksdagen med sin mössa?
Värmland larmade Lomma:
Håll ett öga på om Bengt bär mössan!
Nu kunde jag konstatera att Sverigedemokraternas partiledare, Jimmy Åkesson, kom i en svensk folkdräkt. Varför är det så töntigt, när vuxna män bär folkdräkt och inte dansar, när det inte ens är midsommar?
Drottning Silvia hade en stilfull s k tablettask på huvudet. Klädsamt.
Då plötsligt fladdrar en bild förbi i min TV. Den är kort. Det går fort. Men. Bengt sitter i sin riksdagsbänk med sin älskade mössa på hjässan. Jag får en suddig bild, men är nöjd.
Jag älskar färgstarka personligheter. Snart blir Bengts mössa mer berömd än hans dikter.
I Sverige.



MER OM RIKSDAGENS ÖPPNANDE
Sydsvenskan om ministerlistan HÄR!
Svenska Dagbladet om att SD lämnade kyrkan HÄR!
DN och statsministern om de nya ministrarna HÄR!