Coronakarantän: Kärlekstragedin Romeo och Julia-i verkligheten

Min lilla berättelse om ett kärleksdrama i ett skyddsrum, fann jag i ett inlägg på Facebook. Vännen, profilen och journalisten, Ulf R Johansson, lade ut Expressens etta från den 15 april 1945. Samma dag som brittiska trupper befriade koncentrationslägret Bergen-Belsen, Niedersachsen, Tyskland. 
Det som fångade mitt intresse var emellertid ett kärleksdrama i ett skyddsrum i Stockholm (inringat här ovanför). 
En annorlunda variant av William Shakespeares drama med Romeo och Julia. (texten fortsätter efter den kopierade texten, här nedanför)

En 19-årig yngling försökte strypa sin älskade mitt i natten i ett skyddsrum. Flickan blev medvetslös. 
Ynglingen trodde hon var död och hängde sig. 
När flickan vakande upp, fann hon sin älskade livlös i snaran. Hon skyndade upp och väckte hans föräldrar. 
Fadern försökte få liv i sin son med konstgjord andning, men det var för sent. 
Han var död. 
Det var detta som fångade mitt intresse. 
En hjärtknipande historia i tider, när vi många sitter i coronakarantän. 
Diktens Romeo tog gift. 
Det finns historier och så finns det historier.
På tal om skyddsrum. 
I juni 2018 skrev jag här på bloggen en svit inlägg om skyddsrummet i min bostadsrättsförening, Skrattmåsen, i Lomma. 
Ordförande Flax och jag inspekterade föreningens skyddsrum in i minsta detalj. Det blev en märklig upptäckt. 
Många mil bort från Shakespeares drama, för inte tala om kärleksdramat i skyddsrummet. I stället kan man ställa sig frågan: hur det står till med fredens skyddsutrustningen i coronatider? 
Krigets skyddsutrustning i våra skyddsrum luktade första världskriget. 
Tänk som det kan sluta.
Tack Ulf R, för den pärlan. 

Lommakonstverk blev ”gravplats” för kärlekspar

För många år sedan fann jag blommor och bilder vid foten vid en av de fyra diabaspelarna-se pilen på bilden, här ovanför. 
Konstverket är ett känt landmärke på kullen i Lomma hamn. Det var välordnat som en gravplats. 
Jag gick här nästan dagligen i samband med mina rundor med vår lilla vovve. Aldrig tidigare hade jag sett döden få plats här uppe. 
Jag stod en bra stund och tänkte på vad som hänt. 
En sak är då säkert. 
Det var mycket älskade personer. 
Saknaden hade förvandlat platsen till en minneslund. 
Åren gick. 
En dag fick jag berättelsen. 
Ett mycket ungt kärlekspar, valde självmord som en sista utväg för att få vara tillsammans i evigheten. 
En modern och annorlunda variant av William Shakespeares drama, Romeo och Julia. Numera är de begravda på kyrkogården. 
Varför döden?
De hade hela livet framför sig.