En historia om ett piano

Jag har med detta inlägg under snart sju år publicerat 2821 inlägg på bloggen. 
Det rör sig om närmare 10 000 bilder. Textmässigt handlar det om ett hav med ord. Jag kan icke räkna dem alla. 
De flesta inläggen lever sitt eget stilla liv på bloggen. Bortglömda men ändå vid liv. Märkligt nog. 
Ta bara det här med min mors piano som jag skänkte bort på bloggen den 21 juli 2011.

Några dagar senare dök Alexander och Anna upp. De blev till sig av glädje. Köpte det åldriga pianot för 1 kr (!), mer en symbolisk peng. Transporten fick de själva stå för. 
En dag dök det upp två flyttgubbar. De slet för fyra innan de fick ut pianot. Svetten lackade. Jag skrev att pianot vägde ca 250 kg, uppskattat på en höft. 
I veckan hörde en bloggläsare av sig. Så här skrev han (jag är säker på att det är en mansperson) i en kommentar till inlägget som i sommar fyller 4 år: 
”De allra tyngsta pianona väger ca 350-375 kg. Med vänlig hälsning en som burit mer än 100 pianon.” 
Tack du anonyma person. Jag missade med över 100 kg. Ett gammalt svart piano är alltså tyngre än självaste julgrisen. 
Hur livet sedan dess gått för pianot, vet jag inte. 
Om Alexander och Anna läser detta. Hör av er och berätta. 
Jag skulle bli mycket glad. 
FOTNOT. Länkarna till pianot HÄR, HÄR och HÄR.