Det kanske är en jättelik flugfångare som svävar fritt över Lomma? Nä, det är faktiskt inte ens nära. För det är nämligen något helt annat. Det är nämligen starten på kriget mot fiskmåsarnas terror som får vuxna människor, att be en extra aftonbön.
Min bostadsrättsförening , Skrattmåsen, av alla namn, blir nämligen först i landet med gångbroar på taken, för att komma tillrätta med fiskmåsarna evinnerliga skriande. Det är något som återkommer varje vår och håller på till mitten av juli. I bästa fall.
Jag brukade alltid säga, att bor du i Sahara får du lära dig älska sand. Bor du i fjällen måste metervis med snö blir din bästa vän fram till midsommar. Bor du i Antarktis blir stäng kyla lika oberäknelig som Zlatan. Bor du vid havet blir fiskmåsarnas ski, till en sång om friheten.
Jag har bott här sedan nybygget 1987. Alltså vid havet. Fiskmåsten har upplevts som en trevlig och naturlig pippi.
I mitten av 2000-talet, fick en av måsarna för sig att häcka på vårt tak.
-Gud va gulligt, sa vi och fotograferade som galningar.
För varje år återvände allt fler, numera vuxna måsungarna och häckade på våra tak. De blev fler och fler och fler och fler och...till slut en TERROR.
Jag träffade hålögda grannar på morgonen. Skriet mellan kl 04-06 på morgonen, knäckte oss.
Folk stod inte ut. Vänner på besök flydde sin kos.
I år har vi slagit näven i takåsarna. Nu får det var nog. Ungefär som att forsla bort all sand i Sahara eller all snö i Björkliden.
Det är därför det nu ska byggas gångbroar på taken, för plockning av ägg. Säkerheten före allt.
Fiffigt va?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar