Blicken som knäckte både mig och hela Kanada i natt.
Anette Norberg blick knäckte först curlingstjärnan, Cheryl Bernards, nerver, sedan hela Kanadas nervsystem och som avrundning föll jag samman i sänghalmen.
Utmattad.
Kvastdöd av lycka.
Klockan var närmare tre i natt: Lage har namnsdag. AMI i Trollhättan fyller år. Grattis. Kriget i världen rullar vidare. Maud Olofsson grunnar över hur alla ska få jobb. Klimattjatet har havererat. SJ eller om det är Banverket jobbar med växlar.
De svenska tjejerna hade försvaret sitt OS-guld från Turin. Jag hade upplevt idrottshistoria och somnade med ett leende på söta kvasten.
Vart fjärde år drabbas jag av curlingfeber. Jag sitter framför TV:n med sopkvasten och viftar som jag inlett en storstädning.
-Sverige har fyra bollar inne, skriker hustrun runt två.
-Stenar heter det väl, säger jag tyst och noppar ett strå från kvasten som nu är mig kärare än alla hockeyklubbor på jordklotet.
I kväll är det Kalla. Och Melodifestivalen.
Krock.
Jag får ut och köpa en ny kvast.
Nattens kvast ramas in.
Guldram.
Ladda inför kvällens kulturkrock i TV. Lyssna på en härlig låt.
Klicka HÄR!
Mer om guldbragden!
Sydsvenskan HÄR!
Svenska Dagbladet HÄR!
DN HÄR!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Curling, det måste vara drömmen för det städbolag som har hand om den hallen! Golven är ju klara när de aktiva går hem!
Kan man kanske starta en gren med fönsterputsning? Eller varför inte gräsklippning? Fotbollsarenorna ligger och väntar.
Skicka en kommentar