Den stora attraktionen i Lomma!

Den minnesgode läsaren av min blogg, minns säkert när grannen Tomas och jag stod och spanade på måssex på takåsarna i vårt bostadsområde.
Det visade sig bli en framgångsrik kärleksakt. Midsommarafton gick nämligen larmet.
-Calle, du har fått pippi på loftet, skriade vännen BG.
Sillen och nubbarna lämnades åt sitt öde. Alla for vi ut som galna pingviner.
Minsann, låg där inte en skrattmås och ruvade på sina ägg på taknocken. Ni kan se pippin i redet på vinjettbilden vid pilen som jag lagt in som bild förstärkning.
Måssexet som Tomas och jag stod och spanade in den 25 april, hade alltså blivit framgångsrikt.
Nu återstår det bara ett problem.
Snart dyker BH upp från söders höjder i Stockholm. Han har för vana att komma ner till oss i Lomma varje sommar och lappa samman sina trasiga nerver.
Hans vilorum har fönster åt det hållet där måsungarna brukar ha sina flygövningar varje morgon mellan 04.00-05.30.
Ni kan inte ana vilken symfoni av måsskri som då spelas upp.
Skrattar bäst som skrattar sist...

Det kom inflygande en rättelse från vår egen fågelexpert, Tobias. Han har naturligtvis helt rätt. Och jag helt fel. Jag MÅSte rätta.
Tobias text:
Trevligt att läsa att de kurtiserade (och lite till) måsarna från i våras skred till häckning, och att de därtill har rett bo på just rockbäckska taknocken.
Det är bara en sak.
Det är inte skrattmås (larus ridibundus) som ruvar så fint på bilden.
Det är fiskmås (larus canus).
Skillnaderna är tydliga. De viktigaste: svart huvud, röd näbb (ibland rödsvart/brunsvart) och röda ben på skrattmåsen.
Och nu till den för sammanhanget kanske viktigaste skillnaden: lätena.
En skrattmåskoloni kan föra ett otroligt liv, men en och en är skrattmåsarna om än lite skräniga inte så farliga.
Fiskmåsen däremot. Fiskmåsens desperata föräldraskrin när de på maktlöst avstånd iakttar sina värnlösa ungars vingliga premiärpromenader på marken är fullkomligt hjärtskärande och på en helt annan gällhetsnivå.
Men tidpunkten för dem prickade du in alldeles rätt! : )
Hälsningar Tobias.
Tack, tack Tobias. Jag älskar alla sorters experter.

Midsommardagen

Det går över...

Trevlig midsommar! Frossa med Tommy Cooper!

Midsommar med alla tillbehör: sillen , snapsen, nypotatisen, gräslöken och ett gott öl.Och jordgubbarna!
Sju sorters blommor under huvudkudden.
Ljuset. I norra Sverige dagsljus i 24 timmar. För oss i södra Sverige släcks det ner några nattliga timmar.
Regn eller sol?
Jag kollar med den norska vädertjänsten YR. Den är faktiskt bäst på att spå väder. Slår t o m abborrgubbarna i norr.
Om Lomma står det kl 07.30 nu på morgonen, att vi får en liten ynklig skvätt regn kl 14.00 och en pytteomgång 18.00. Annars sol.
Det ser minst sagt bra ut. Faktiskt.
Trodde jag, för kl 12.25 mullrade åskan...
Jag vill önska alla BLOGGENS läsare-och ni börjar bli väldigt många-en trevlig midsommar.
Precis när jag slog in punkten damp dagens Sydsvenskan ner på mitt bord. Där läser jag följande annons. På midsommarafton!Det är 187 dagar (jag kan ha räknat fel på någon dag, det där med + är ju så svårt, Björklund) kvar till Julafton. Det är läge att ta sig för pannan. Julen kommer tidigare och tidigare, men det här är rekord.
Tid att varva ner. Det gör man bäst med min favorit komiker, Tommy Cooper.
Här är han i full frihet.
Och glöm för fan julen!
FROSSA!

FOTNOT: Vinjettbilden är från vårt Paradis i Dalsland. Där firade vi den med fantastiska midsommar i mannaminne. Därför en speciell hälsning till Ann-Mari och Roland som i vanlig ordning firar midsommar på en fäbodvall i Dalarna.

Och nu, mina vänner, alla ni som tycker min blogg är i mesigaste laget när det gäller att FIRA MIDSOMMAR. Gå in på Grantoppen. Då får ni ert lystmäte. Klicka HÄR!

Calle Rockbäcks BLOGG: Nödrop från en norsk oljerigg mitt i Nordsjön!

Lomma hamn-bild här ovanför- kan bli centrum för ett norskt sjödrama. Det hela började med att jag fick ett mail från norrmannen Petter.
Man kan kalla det för ett nödrop från en norsk oljerigg mitt ute i Nordsjön. Det är nämligen där Petter sitter fast just nu.
Han arbetar på en av alla dessa oljeriggar som hivar in svart guld till den norska staten.
Petter följer min blogg. Nu behöver han min hjälp.
Bilden här ovanför är en norsk oljeplattform mitt ute i Nordsjön. Dock inte den Petter sitter fast på. Bilden är en illustration.
Nåväl, storyn är i korthet den här.
Petter skilde sig för ett år sedan. Kände sorg över livet. Sökte en napp som tröst. Vad gör då människan.
Jo, han köper en motorseglare på Korfu i Greklands ö värld.
Nu vill han ha hem den. Från oljeriggen mitt i Nordsjön jobbar han på problemet
På den här ön-Korfu- ligger alltså Petters båt. Nu tänker han sjövägen ta den till Lomma hamn. Här borde storyn vara klar, men inte. Norrmän är norrmän och i Flyinge bortåt Eslöv, av alla ställen, har han från sin rigg kommit över en motor. Därför väljer han Lomma som nödhjälpshamn.
Vad är då hans nästa drag?
Jo, eftersom han följer min BLOGG och läst om min handel och vandel över hela världen skickar han sitt nödrop om hjälp till mig.
Vad gör jag då?
Jo, går igång med pukor och trumpeter. Genast kopplas A-laget inom Lommas sjöfart in. Här hittar vi både Flemming, Pelle och Åkar-Anders mfl.
Hur det slutar?
Det vete fan, men spännande är det, Petter.
Heja Norge!

IRAN OCH SAAB-SPEL PÅ HÖG NIVÅ!

Kan det vara så fiffigt, att Irans president Mahmoud Ahmadinejad vilar sitt akterkastell i en förgylld-guld?- stol som Shahen, konungarnas konung, en gång också satt i? Vi som var med, minns påfågeltronen.
Ja, helt omöjligt är det inte. Han är skäggig, har billiga strumpor, skor som sett sina bästa dar och en sjavig kostym. Dessutom verkar han hjulbent. Inget fel i det. Det var Hitler också.
Bilden ljuger däremot om innehållet i mannen. Det här skägget sitter nämligen stadigt på hela leken. Han har monopol på ett helt land. Centrum, Norrmalmstorg och Hornsgatan har bytts ut på mörka fängelsehålor och avrättningsramper.
Han slår första tärningen och vinner alltid. Ännu så länge, är kanske bäst att tillägga.
Med andra ord. Det sitter inte i kläderna.

Kan det vara så fiffigt, att SAAB:s nya ägare Koenigegg, -trassligt namn, fråga Lennart Persson i Aktuellt-sitter och jäser i en nytillverkad Arne Jacobsen kopia från 1959? Den går loss på ca 50 000 simpla svenska kronor.
Ja, helt omöjligt är det inte. Han har rakat huvud, elegant matchande dyra kläder och dojor. Han vilar sitt akterkastell avslappnat.
Han behöver inte byta ut Centrum eller Norrmalmstorg i spelet om SAAB-fabriken i Trollhättan.
För han äger dom inte. Det gör en norrman som lånar honom tärningen. Fast man har tagit bort den där förargliga rutan, ni vet, gå i fängelset, gå direkt till fängelset.
Fel spel?
Jaså.
Nej, det sitter sannerligen inte i kläderna.

Bonus:
Första fängelse bilderna på demonproducenten och hitmakaren, Phil Spector.
(tack för tipset BH)


I morgon ska jag bli snäll igen...

Klart besked från utbildningsministern: Det är OK att kyssas i skolan!

Efter jag publicerat bilden av Elin och Sebastian, där de kysser varandra på Jan Björklunds gamla skola i Skene, Västergötland-scrolla en bit ner-ställde jag en rak fråga till ministern:
-Är det OK att kyssas i skolan? Har Elin och Sebastian gjort något som är förbjudet i skolvärlden?
Så här svarar utbildningsministern Jan Björklund via sitt departement:

” Hej Calle,
Tack för din fråga.
Det finns inget i nu gällande lagstifning som generellt förbjuder elever att kyssas.”

Oj, här smög det sig också in en felstavning. Ett t glömdes bort i hastigheten i ordet lagstiftning. Fast, Jan Björklund, det här med att stava rätt har väl inte haft någon högre prioritet i landets skolor, inte ens på din tid.
Hur som helst är det för väl, att Jan Björklund trots allt hårdare bandage tillåter kyssar i skolan. (texten fortsätter efter bilden)
Ännu så länge finns det alltså ingen lagstiftning-se där, jag fick med det saknade t:et-mot att utöva denna ädla konst. 
Orsaken enkel: Jan Björklund har backat. Det beror förmodligen på folkpartiets ånglok, pussgumman Marit Paulsson.
Jag tror Marit är väldigt glad för att pussas, kanske t o m Jan Björklund fått sig en härlig blöt kyss bakom kulisserna, vem vet. Marit Paulsson utstrålar nämligen en inbjudan till ett enda stort pusskalas.
Eller, tar jag i nu?
Det är lätt att föreställa sig henne explodera om partiledare Jan skulle förbjuda kyssar i landets skolor.
En som också skulle behöva värmande pussar är dansken Paul Hansen, 78 år. Mina morgonbadare i Lomma sitter och ruggar i kylan bakom nerdragna persienner. Allt badliv denna vintriga sommar är stendött. Ännu så länge, är kanske bäst att tillägga.
Ja, förutom Paul Hansen som turistar i Skåne och tog sig ett morgondopp i Lomma.
-Kanske 15 grader, sa han.
-Burrr..., svarade jag.


PS: Glöm inte gratta mig i dag. Axel har namnsdag. Det heter jag.DS
Och först ut blev handlarens pojke, Lennart och hans vackra Lena i Rocknö, norra Uppland. Jo, det är rätt. Mitt efternamn, Rockbäck, kommer från Rocknö. Mer om det en annan gång.
Tack, Lennart och Lena!
Ja, så ramlade det in ett GRATTIS från Bo-Göran alias BG i BLOGGEN. Jag bugar. Axel är inte helt glömd.

Mossig nyhet om Daniel Westling

I dag är jag verkligen på alerten när det gäller kvällspressen. I Expressen/GT/KVP läser jag i dag en stort uppslagen artikel om fem personer i landet med samma namn som vår blivande prins, Daniel Westling.
Det är bra det att det skrev jag om det redan den 22 juni 2008. Jag dammsög Svea Rike och fick samman i runda slängar 1800 personer med namnet Westling, samt sju personer med hela namnet Daniel Westling. Jag t o m ringde upp en av dem, Daniel Westling, 20 år, arbetslös och bosatt i Mockfjärd.
-Grattis till ditt namn som kan bli kungligt i framtiden, sa jag.
-Tack, tack, sa Daniel Westling och tippade helt rätt på att paret verkligen skulle bli ett par med kungligt bröllop och allt.
Detta säger alltså Daniel Westling om Daniel Westling för snart ett år sedan till mig.
Denna exklusiva nyhet tvärdog i samma ögonblick jag körde ut den på min blogg. Orsaken är enkel. Vi bloggare anses på landets redaktioner vara en samling idioter som helst skriver om vår avföring
Jag har upplevt denna förnedring tidigare. 1977 startade vi upp 24 lokalradiostationer här i landet. Jag var nyhetschef.
Vi som jobbade på dessa stationer blev till en början med så in i helvete mobbade av övrig media, att det var helt sanslöst: vi var amatörer, kunde inte skriva och prata, visste inte vad en nyhet var och allmänt en samling idioter.
Därför, mitt herrskap, kan jag numera i princip skriva och hitta på vad jag vill. Jag har nämligen märkt samma behandling av oss bloggare som den vi utsattes för som skrev radiohistoria för 32 år.
Jag är alltså en nöt. Och jag älskar det.
Den stora skillnaden är att jag numera har läsare över hela världen. Det har jag aldrig upplevt tidigare.
Inte ens som kvällstidningsjournalist.
Frågan är vem som kör med mossiga nyheter.