Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken. (Viktor Rydberg)
Jag vill önska all mina BLOGGVÄNNER en riktigt God Jul. Jag bjuder på den mest optimala julsången som någonsin gjorts. White Christmas med Bing Crosby. Ni får den med en tår från mitt hjärta.
Efter jag har sett, det minst sagt, usla Jul-TV-programmet med Anna Anka i TV3, återstår bara en sak. Det är bara till att spatsera ner i snömodden till vår badbrygga i Lomma för avkylning. Den här Anna Ankas julande med Robert Aschberg, är nämligen sämre än ett avbrott på Hörby-sändaren. Inte nog med detta elände som är som att hångla med en frysbox. Ett gäng glada norska gutter och jenter i Korsvika utanför Trondheim tog ett juldopp. Det var endast 3 grader i vannet (sicken norska, jag kan), gutter och jenter skrek av förtjusning. Det gjorde inte jag. Jag frös, trots raggsockor, pälsmössa och blåa långkalsonger Badtempen åkte i vannet. Och fick en chock. Den är van vid 20-23 grader som vi normalt mäter upp om somrarna i Lomma. -Hissa upp mig. Snabbt som attan, kved den Vita pärlan som jag kallar den för. Så var det tid för min chock. Tempen visade på: EN PLUSGRAD! Jo, ni läste rätt 1 grad VARMT i badvattnet i Lomma, tisdagen den 22 december kl. 12.00. Har Anna Anka t o m lyckats kyla ner badvattnet i Lomma? Jag hoppade över juldoppet. Gav upp. Vek ner mig. Krossad. Universitetssjukhuset i Lund slapp dra igång en hjärt-och lungmaskin för min skull. Då slår det mig. Det kanske finns en modig Tarzan eller Amazon bland mina bloggläsare som vill utmana ödet och ta sig ett juldopp. I så fall blir ni berömda. Ni hamnar på bloggen. Slå mig en signal. Bilderna-beviset- måste säkras. Jag har 040-41 47 58. Mera Anna Anka Hennes julkalender HÄR! Om sex HÄR!
LYSTRING! Den här bloggkommentaren ramlade in 20.53 i kväll: Det finns visst vinterbadare i Lomma. I söndags morse vid 9-tiden när maken, "stora hunden" och jag gick vår morgonrunda via T-bryggan hörde vi ett fnissande och småspringandes utifrån bryggan kom två unga tjejer iklädda baddräkter samt stickad vintermössa på huvudet. Dessvärre var vi inte iklädda kamera för bevis men tjejerna verkade trivas och påstod att det inte var första gången de vinterbadade. Du får kolla upp det. God Jul önskar Ingrid och Bernt SVAR FRÅN BADKRUKAN Om ni, som ni skrev, haft kameran med er, hade saken kanske varit hot. Nu är den frostig. Tyvärr. Tack för er kommentar God Jul från Calle Rockbäck
Jag menar en alldeles riktig smällkaramell. Inte någon som är gjord av en tom dassrulle, vilket är det mest vanliga. Nej, det här är äkta vara som hänger i min gran, gjord på en rulle choklad, Cloettas Roulette, med en fördjupning i chokladpengen. Jag vet att det är så, för det är jag som har gjort den. Det var till julen i första klass på Rörsjöskolan i Malmö 1953. Fröken Siv tyckte jag var en fiffig gosse. Du kanske tycker, att det är väl ingenting att skriva om en sketen gammal chokladrulle. Tänk då så här: att nästan samtidigt som jag tillverkar min smällkaramell och imponerar på fröken Siv, får statsmannen Winston Churchill Nobelpriset i litteratur. Stort. Nästan större än min smällkaramell. När så mina små gulliga barnaögon tindrar av förväntan mot smällkaramellen som hänger fridfullt i vår gran, så har filmklassikern "Härifrån till evigheten" med Deborah Kerr, Burt Lancaster och Frank Sinatra, premiär i Sverige. Hånglet på stranden mellan Burtan och fröken Kerr blev en berömd filmsekvens. Dagen före julafton 1953 blir det God Jul för KGB-monstret, Lavrentij Beria. Sovjetunionen avrättar aset. Ärligt talat, jag visste inte ens vem han var. Min smällkaramell kom t o m en månad före Lennart Hyland proklamerade en s k "Frufridag" i det omåttligt populära radioprogrammet "Karusellen". Så visst är min fina smällkaramell värd att skrivas om. -Oja, den här en klenod. Unik i sitt slag, säger Kerstin Edstam-Gabrielsson, produktutvecklare på Cloetta till mig. Går det att äta den 56 år gamla chokladen? -Jadå, men den är inte god. Silvervit till färgen. Du blir torr i munnen, säger hon vidare.
Silvervit? Alltså precis som mitt hår.Torr i munnen är jag för övrigt redan av alla mediciner. Nej, jag kommer aldrig att öppna den. När jag dör ska mina söner få donera den till ett chokladmuseum. Den 25 januari 1954 har filmen "Prinsessa på vift" med Audrey Hepburn och Gregory Peck, premiär på Saga i Stockholm. Min underbara smällkaramell var före här med. Fy fan, vad underbart. Fröken Siv är säkert fortfarande stolt över mig. Ja, om hon nu lever. Trist annars.
Änglar finns dom? Ja, uppenbart i Lomma. När snön kommer till byn, spårar både hundar, gamla och unga ur. För dig som bor i Norrland kan det tyckas märkligt. Men här i Södern är massor med snö något exklusivt. Alla ska ut och åka pulka. Vandra i oplogade spår. Snyta skrikande barn med sura vantar, eller varför inte tillverka en ängel. Det var år sedan sist. Den här mannen på bilden i medelålder bara låg där plötsligt. -Jag gör en ängel, skrek han. -Jag ser det, svarade jag och skrattade. Hatten av för bygget av en snölykta. Och skål för brunkålen! Jag lagade till julens brunkål. I Skåne äts det nämligen brunkål på julen. Nu fick grannGubbarna Benny och Peter testa skapelsen. -Annat än färdigköpt brunkål, sa Benny och mumsade. -Gott, men lite till ättika, kontrade Peter med. -Skål för julen och snölyktan, svarade jag och gick in till min ättiksflaska. Roligaste i snön hade "Lilla Vovven". Hon blir helt galen av lycka att få rulla runt, nosa och hoppa. Jag vet inte vad det beror på, men snö gör henne komplett lycklig, ungefär som Gubbar som gör änglar eller Gubbar som tillverkar en snölykta. Alla har vi våra böjelser. Snart är det julafton. Visste ni förresten att "Lilla Vovven" har en låt uppkallad efter sig? Nej, jag tänkte väl det. Det är så att "Lilla Vovven" egentligen heter Queenie. Chuck Berry hörde talas om det. Han fixade till låten. Lyssna på denna raritet. Julen kan absolut inte börja bättre än så här.
(text och bilder copyright callerockback.blogspot.com)
The Playtones vann Dansbandskampen. Det är inte så konstigt. När man plagierar Jerry Lee Lewis blir en dussinvara i dansbandsvärlden som Torgny Melins totalt överkörda. Nu ska man inte tro att denna bleka-jämförelsevis-kopia av Jerry Lee Levis, är någon nybörjare. Jerry Lee, alltså Stefan Jonasson, var redan i början av 2000-talet med i Sikta mot stjärnorna som Boppin´Steve, fast då framträdde han som en mer renodlad kopia av kungen Jerry Lee Lewis. Det blev t o m en skiva. SVT har matchat fram honom som en vanlig chaufför. En möjlig Elvis karriär som Jerry Lee på landets dansbanor. Boppin´Steve har också varit förband till Jerry Williams. Nu vann alltså Boppin`Steve som Stefan Jonasson, men en mer nedtonad Jerry Lee Lewis Dansbandskampen. Frågan är hur många som orkar svänga sina lurviga till Lotta Shakin´en hel danskväll. The Playtones är ett showband. Inget dansband. Dansbandskampen har gått vilse.
Mer om Dansbandskampen Expressen HÄR! Aftonbladet HÄR!
Året var 1950. Min far hade köpt en begagnad SAAB-92, i dag kallad Ur-Saaben. Min far hade köpt en kaffekokare. Den kallades så, för den puttrade fram i landskapet. Det var fint värre. Bakrutan delad. Där hade jag en sprattelgubbe hängande. Jag var fyra år, men minns de rangliga stugorna i Dalsland. Ingen röd färg. Avflagnad. Det såg ut om om vi körde igenom ett nödår. Jag minns hur far svor över de håliga grusvägarna. Jag minns att vattnet plötsligt kokade. Utan kaffebönor. Far fick stanna och gå in i närmste gård och låna en hink vatten och kyla ner vår kaffekokare. Ja, så svor han igen. Jag drog i sprattelgubben och var glad ändå. Jag växte upp och köpte min första bil, en SAAB. Med den fick jag motorstopp i norska fjällvärlden. Det var ett helvete. Barnen skrek. Rädd för ödsligheten. Hustrun ville slänga vår fina SAAB till ett varmare ställe. Det var så dax. Då. En tidigt morgon när jag skulle backa ut från garaget brakade växellådan samman. Jag köpte en ny SAAB på fabriken i Trollhättan. När jag kom till Malung gick min sprillans nya SAAB sönder. En bult gick mitt av. Nödlagning. I Mora dog den helt. På Esso-motorhotell i Vasaloppsbyn vilade jag ut medan SAABen lagades. Den natten slog jag ihjäl 5000 mygg. Hotellrummets tapet var en rödprickig stjärnhimmel. Det blev flera SAAB. Julafton i början av 1980-talet, Skene, Västergötland. Krockade med en Volvo som blev dragspel. Alla överlevde. Utom Volvon, men den var gjord på Hisingen i Göteborg. 1987, kanske 1988, minns inte. 20 minusgrader. Vinter. Kylaren frös. Sonen hoppade längdhopp. Det blev dyra metrar.
Frankrike. Narbonne Place. Skaldjur. Jacques Tati-hotell. SAABen stendöd. Strandsatta. Vid Medelhavet. Min sista SAAB stals med nyckel på parkeringen i Lomma. Jag hittade den snyggt parkerad i Höör. Något hade tryckt en glödande cigarett in i instrumentbrädan. Märke. Det var allt. Tack, tack, tjuven. På 1970-talet blev jag utslängd från ett strejkmöte på SAAB i Trollhättan. Det var KFLM (r) som ledde styrkorna. Kommunister gillar inte de fria ordets riddare. Nu läggs SAAB ner. GM kom med beskedet i dag. Maud Olofsson, näringsministern, sa ingenting för att trösta de 1000-tals olyckliga människorna som nu blir arbetslösa. Vi har en regering som saknar hjärta. I dag kör jag Volvo. Hur länge då? Svenska Dagbladet om SAAB HÄR! DN fyller på HÄR! Sydsvenskan HÄR! Aftonbladet HÄR! Expressens expertblogg HÄR!