Kvällspostens nyhet om att Lasse Stefanz frontman, Olle Jönsson, tackar för sig slog ned som en bomb i dansbandsvärlden. Jag borde alltså känna sorg, om det nu stämmer. Det talas lite väl mycket i gåtor. Emellertid. Någon sorg känner jag inte alls av. Visst, Olle Jönsson har en säregen röst. Orkestern har också en speciell musikalisk stöt på tonerna som är alldeles egen. Vi får väl efterlysa (1) honom. I stället passar jag på, att också efterlysa (2) ett annat dansband, nämligen ”Herbert Frost och hans Istappar”. De spelade upp till dans när jag och min lekkamrat, Leif, började svänga våra spiror på Club 54 på Föreningsgatan i Malmö i början av 1960-talet. Jag minns att vi gillade namnet skarpt. Frost och istappar, men vad hände med orkestern sedan? Och Herbert själv? Någon som vet? Tills dess lyssnar vi på Lasse Stefanz. Den här gillar jag.
Efterlysning (3). I min garderob hittade jag i dag en märklig klädhängare. Rena rama Antikrundan. Kostympress. Hämtar och Hemsänder. Kan det bli så mycket bättre? Nej, men vad hände med Ivar Wennerholms AB i Halmstad? Någon som vet?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ang klädhängarna. - Vad vill Du veta? Det är Ivar Wennerholms96-årige son som talar.
Skicka en kommentar