Restaurangliv: Lommabo fick kalvfilé serverad upp och ner-jag sörplade bearnaisesås som soppa

 

Maken till serveringskrasch har sällan skådats. Min lumparkompis och Lommabon, Peter, serverades kalvfilé på det ärevördiga Klosterhotellet i Vadstena. 

Upp och ner-se bilden här ovanför.

Jo, ni ser alldeles rätt.

Upp och ner!

Här hade kung Magnus Eriksson (sonson till Magnus Ladulås) på 1300-talet makalösa fester. 

Heliga Birgitta i sin tur omvandlade hela rasket till ett Herrens kloster. 

Sträng lydnad. 

Värmande brasor vintertid förbjöd Birgitta. 

Gustav II Adolf inrättade under 1600-talet ett vårdhem för sårade och invalidiserade soldater. 

I denna rustika historiska miljö satt alltså min polare Peter och beställde in en kalvfilé. 

”När servitrisen svängde fram tallriken för beskådan, slog hon i tallriken i ryggstödet på stolen bredvid. Tallriken gjorde en saltomortal och föll med baksidan upp. Jag fick lite sås på mina gamla jeans, och förrätt och efterrätt som plåster på såren,” berättar Peter för mig och så skrattar vi åt den minst sagt olyckliga kalvfilén. 

För inte tala om servitrisen. 

Jodå, Peter fick in en ny kalvfilé som hamnade på rätt köl. Allting slutade alltså lyckligt. 

Det gjorde det inte för min egen del. 

På en dansk kro sörplade jag i mig bearnaisesås som soppa. Jag skäms än i denna dag över fadäsen som jag skrev om på bloggen den 29 augusti2011. 

Där fick ni också länken till mitt tillkortakommande. 

Här nedanför en bild från den danska krogen. Byttan med gult är alltså bearnaisesås som jag tog som soppa. 

Usch vad jag skäms. 

Minst lika mycket som Peters servitris på Klosterhotellet i Vadstena. 

Det är sådana stunder man längtar efter den Heliga Birgitta.

Tablå.