Önska sig går alltid.
Precis som alla andra nyårslöften spricker det.
Fred på jorden i 1000 år med dunder och brak.
Orsaken till mitt önskemål är att jag är så förbannad på allt detta krigande.
År ut och år in.
För stunden känns det skönare och landa i det som varit bäst 2018: den svenska sommaren.
Det sparkade i gång redan några dagar in i maj. Sedan blev det fyra galna sommar månader. Solen älskade oss mer än någonsin. Lommaborna såg ut som pepparkakor. SMHI letade efter regn.
Skogsbränder.
Korna råmade efter gräs.
Badlivet i Lomma gigantiskt.
Till slut tog vi mark i en behaglig september.
Jag speglade denna heta sommar på bloggen på mitt lilla vis.
Provade steka ägg på den glödheta rampen av plåt in till min bostad.
Det gick sisådär.
Nätterna heta.
Placerade därför min sovkudde i frysen.
Rätt så skön test. En liten stund, i alla fall.
Vissa dagar fastnade jag med min el-scooter i hallen. Alldeles för mycket solhetta ute. Kunde bli rena självmordet ge sig ut med min dåliga hälsa (löpsedlarna här nedanför, från när det begav sig).
Till slut slog Sydsvenskan på stort (bilden längst ner). Bloggen fyllde nämligen 10 år. Det gjorde mig mycket lycklig.
Lomma kommun har inte hört av sig.
Trots att jag under alla dessa år, har levererat massor med reklam för min kommun i mina bloggtexter.
Det är dåligt, tycker jag allt.
Men jag är inte bitter...
Gott Nytt År!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar