87 procent

Det var Mona Sahlin som lanserade det. 
87 procent. 
Hon såg extra nöjd ut när hon sa: 
”87 procent”, i SVT:s valnatt i söndags. 
Sverigedemokraterna hade fått 13 procent av rösterna och skakat om Sverige. 
”87 procent av svenska befolkningen säger nej till SD”, sa hon med ett illmarigt flin. 
Procentsatsen fick genast genomslag. Den bet sig fast. 
I dag hör, ser eller läser vi om de 87 procenten dagligen. Allt i syfte att förminska SD:s enorma framgång i valet. 
87 procent.
Jag är inte ett dugg förvånad över genomslaget i landet. 
Svenskarna har alltid haft ett speciellt förhållande till, ”Du måste tänka på pocenten”, som Sven Melander sa i filmen Sällskapsresan.

Själv minns jag huvudvärken, när mellanölen släpptes lös i vanliga butiker den 1 oktober 1965. Pilsnern graderades upp från 2,8 procent till ca 3,8. 
Vi ungdomar skulle genast testa hur många man kunde dra i sig för att bli packad.
Jodå, vi lyckades. 12-15 gick åt. Därav huvudvärken.
87 procent.
Svensken har nämligen alltid varit fascinerad av procentsatsen i alkohol. 
”Helst så många procent som möjligt”, löd och lyder devisen. 
Mona Sahlin visste alltså vad hon gjorde, när hon slängde ur sig 87 procent i TV. 
Andra sidan. 
Så här ser procentsatsen ut för de andra partierna. Alltså hur många procent av svenska befolkningen som INTE röstade på respektive parti: 
Fi 97 procent, MP 93 procent, VPK 94 procent, S 69 procent, M 77 procent, FP 94 procent, C 94 procent och KD 95 procent. 
”Börjar pocenten bli rörig”? 
”Ja, jag tänkte inte på det”.

FOTNOT. Valresultatet i procentsiffror, har jag avrundat uppåt.