Triss i ess-33 hårda dagar!

Det här är en triss ingen vill ha. 
33 hårda dagar i pinans helvete. 
Och än är det inte slut. 
Pokerhanden som ingen vill ha. Skona mig från det fjärde esset. 
Det började den 18 februari med ett spader ess. 
Dystert.

Jag tappade balansen. Ramlade baklänges och slog bakhuvudet i avsatsen till en stentrappa. Avsatsen var lika hård den. Det var inte mitt huvud. Ambulans. 
Jag skrev om det på bloggen HÄR! 
Jag hade en enorm tur-som att dra ett ess ur leken.

När jag väl hämtat mig från kraschen i stentrappan som inte var världens enklaste sak med hjärnskakning m m, mötte jag ”Soffie Propp” på Folktandvården i Lomma. 
Det är min tandläkaren som för död och pina vill vara anonym. 
Hon drog ut tand nr 36 i vänster nedre käke. En ren rutindragning som gav en våldsam inflammation i käkbenet. 
Dubbla penicillinsorter. En jävla värk. Natt som dag. Ålderdomens Waterloo. 
I dag plockade mitt hjärta bort stygnen. 
”Soffie Propp” är nämligen hjärter ess.

 När jag vaknade i morse, var hela jag upp-och-ner. 
Jag kände det direkt. 
Hjärtflimmer.  Kallas också för förmaksflimmer.
På den avdelningen är jag en rutinerad räv med sju elkonverteringar-se bilden, det är jag-för att få hjärtat att ticka rätt igen. 
Vissa känner inte av det. 
Andra som jag, blir i stort sett utslagna. 
Absolut ingen ork. 
Soppatorsk.
På Lommas Folktandvård blev det en viss uppståndelse när jag kom inraglande, vinglig och i uselt skick. 
På måndag ska Ingvar titta till mig. 
Nej, inte Ingvar med alla möbler utan Ingvar på Vårdcentralen i Lomma. 
Jag har laddat på, inte med klöver som i ess, utan med mediciner. Förhoppningsvis återgår hjärtat rätt av sig själv med hjälp av de tuffa medicinerna. Det har det gjort förr. 
Vi får vänta och se. 
Inte nog med det. 
När jag skulle köpa en bulle med vallmofrö var de gjorda av BAKSTEN för 500 kronor. 
Får jag en kopp kaffe i Säffle.