Det är till att ha varit på Jakriborgs julmarknad som ligger i Hjärup mellan Malmö-Lund. Jakriborg har blivit berömt för sina medeltida nybyggen. Det är ungefär som att besöka en tysk julmarknad, fast utan det där varma äckliga vinet.
Annars så finns de flesta ingredienser som hör en julmarknad till. Barn som tindrar i kapp med fritösen och julmusik.
Ja, så då Håkan Juholt.
Bäst som jag knallade runt bland marknadsstånden med Lions gratis gröt, matos och Tommy som visade mig alla trevliga korvar han köpt.
Efter jag tittat färdigt på Tommys korvar, släntrade jag vidare in i folkhavet.
Då får jag se en gentleman som närmar sig mig med försiktiga steg. (texten fortsätter efter bilden)
Jag stannar till och mannen slänger fram våfflan (handen) och säger: "Men är inte detta Håkan Juholt?"
Ja, vad svarar man på det?
Jag tittade på mannen i 50-års åldern. Något förundrat, måste jag medge.
Till slut skakade vi tveksamt våra våfflor,
"Nästan rätt," svarade jag och log som bara Juholt och jag kan, när vi ändå inte befann oss på samma stället, men uppfattades som att vi verkligen gjorde det, utan att alls göra det.
Förväxlingen ett faktum.
Lika som bär, ja, ni vet.
Mannen som kom fram, tog alltså mig för socialdemokraternas omstridde partiledare, Håkan Juholt.
Inget fel i det.
Vi har båda mustasch och "de grå tinningarnas charm". Någonstans lite rätt.
Dessutom gillar vi båda Elvis.
"Bättre lycka en annan gång," sa jag till mannen som såg skamsen ut och lommade i väg.
Mitt julmarknadsbesök blev trots allt inte pannkaka utan belgiska EU-våfflor.
Om Herrskapet förstår vad jag menar.
För det gör inte jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar