Jag gick ut för att titta på sommartider. Glassflaggan i topp. Klockan var över sju på söndagskvällen. Samma tid i lördags var det mörkt. Nu var det ljust.
Sommartider.
Jag såg mer än glassflaggan som smattrade för vinden:
En kruka med påskris med sådana där kuliga och guliga fjädrar.
En fågelskådare som fått pippi.
En annan form av pippi, en påsktupp.
Fin.
Boel, grannen, som jagat svartmyror hela dagen.
-Myror är sommartider, sa jag.
En boj som inte är en boy eller en boy som är en boj, asch, skit samma. Den låg där i vattenbrynet som en påminnelse om det kommande båtlivet.
Sommartider.
Till slut blev jag attackerad av några äckliga grågäss. Sommartider. De har kommit nu. Vi får vänja oss med att vada i skit. Sommartider.
Jag blev rädd. Skakade. Bilden blev suddig. Jag gick hem till mina trygga stenade gäss.
Mer än så blev det inte.
Andra sidan är inte sommartider mer än så just nu.
I Lomma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar