Då har det hänt som inte får inträffa. Nybygget vid Lomma Torg med bostäder och affärer i bottenplanet, har en idiotisk trappavsats som kringgärdar hela bygget.
Här stöp i sommar lommabon Maj-Britt, 86 år gammal, och slog sig halvt fördärvad.
Hon kom ut från Apoteket. I stället för att gå med rullatorn ner för rampen till höger på bilden här nedanför, gick hon rakt fram. Hon stöp handlöst och landade med rullatorn och ansiktet i den hårda cementen.
Personal från Apoteket såg olyckan och rusade ut för att hjälpa Maj-Britt. Någon ringde efter ambulans och Maj-Britts dag slutade på akuten på Lunds Universitetssjukhus.
Förutom sönderslaget ansikte krossades även hennes glasögon. Rampen uppfattade hon aldrig. Den var skymd. Där stod en husvagn olämpligt placerad som sålde köksluckor.
Maj-Britt kunde efter omfattande omplåstring återvända hem.
Dottern Lena skrev ett brev och skickade med bilden på sin sönderslagna mor. Lomma kommun borde ekonomiskt gottgöra hennes mor, bara ett par nya glasögon gick på 3000 kronor.
Nu har Sverige rikaste kommun svarat Lena. Så här skriver bitr tekniska chefen i Lomma, Lotta Ahlfors, till Lena:
Det blev alltså nobben från kommunens sida. Inte ett korvöre tyckte kommunen Maj-Britts lidande var värt.
Uselt!
Jag är, däremot, inte ett dugg förvånad över det inträffade. Fler än Maj-Britt kommer att stupa i Lomma. Maken till hinder för både gamla och handikappade människor finns knappt ens i Calcutta.
Jag har nämligen utrustad med både rullstols-som kryckkäpps ögon.
I mitt äventyrliga liv ingår bl a över 1,5 år i rullstol och sju år på kryckor. Jag vet alltså vad jag talar om.
Det är hög tid att både kommunen och de svårt sovande handikappsorganisationer som finns, vaknar.
Gör något! Börja med att ta bort den livsfarliga trappavsatsen som Maj-Britt stupade i.
Gärna omedelbart, innan någon slår ihjäl sig.
OBS!
Längst upp till höger på BLOGGEN kan du anonymt lämna din röst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar