Själv testade jag för
första gången snus för snart 60 år sedan. I ungdomligt övermod.
Lössnus.
Ärligt talat.
Det var ingen hit.
Spottade och fräste som
en ilsken kobra. Portionspåsar var ännu inte uppfunnet.
På den
tiden var det mest gamla gubbar som köpte sitt snus i lanthandeln.
Fick det inslaget i ett brunt papper. Starka saker som brände sig
fast under överläppen.
1967 kom så den runda dosan. Röda Lacket,
om någon minns den. (texten fortsätter efter bilden)
En rund röd dosa.
Lössnuset poppades upp. Målgruppen var vi ungdomar.
Givetvis åkte vi dit.
En kort stund.
I alla fall jag.
Det var först under några år in på 1970-talet som
portionssnuset såg dagens ljus.
Tre Ankare.
Fruntimmerssnus, sa vi
tuffa grabbar. Nej, jag gick vidare till grovsnus.
Ska det vara, så
ska det vara på riktigt, liksom. Det blev både cigaretter och snus.
Truten full.
Cigaretterna plockade jag bort för mer än 30 år sedan. Snuset blev kvar.
Nu är snuset åter under attack. EU verkar
hata en miljon svenskar som snusar.
Redan för tio år sedan ville
man införa ett totalförbund mot allt snusande. Det blev ett Herrans
liv bland oss snusare. Den gången vann vi matchen.
Nu vill EU
chockhöja snuset. En dosa kan komma kosta 120-130 kronor.
Vettlöst.
Fast den var den borgerliga regeringen i Sverige som började. Redan
när de kom till makten 2006 höjdes en dosa från ca 18 kronor till
mer än det dubbla.
Tack för det, Fredrik Reinfeldt.
Nej, tacka vet
min morfars snusdosa. Snuset kostade några korvören.
Det var bättre
förr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar