För första gången i
mitt oändligt spännande journalistliv i mer än 50 år, har jag
intervjuat en bil. Den tillhör en Securitasvakt. Bilen parkerad i
viloläge på den stora parkeringsplatsen nere vid småbåtshamnen.
Även en populär parkering till själva Centrumbadet i Lomma.
Så
här gick det till.
Stötte samman under söndagsförmiddagen med en
vakt från Securitas på parkeringsplatsen. Vi hälsade artigt på
varandra som brukligt är och började samspråka.
Förmiddagen mulen
himmel. En fridens dag. Vädret bjöd inte in varken badare eller
seglare, så parkeringsplatsen i det närmaste tom på bilar. Vi fick
en tid tillsammans som skakade om mig. Han berättade om de stränga
reglerna han hade att följa. Får inte ens ta emot ett glas vatten
vid varma heta soliga dagar. Korruptionen stävjas i sin linda.
Det kan
jag förstå.
Annars skötte sig Lommaborna, tja, så där. Kunde
naturligtvis bli bättre.
Sedan kom det: mordhoten.
Det fanns alltså
Lommabor som hotat honom till livet, när han delat ut
parkeringsböter. Skjutas och lemlästad inga ovanliga hot alls.
Det
skakade om mig.
Folk kan tydligen bli hur galna som helst över få
parkeringsböter.
Nej, det var inte lönt med polisanmälan. De
läggs ändå ner utan åtgärd.
Så var det alltså med det.
Ställa
upp på bild var inte att tänka på. Vaktens namn också anonymt.
Därför,
mina vänner, blev det i stället en intervju med Securitasbilen på
parkeringsplatsen. Ren och skär illustration, så god som någon.
Tänk vad en trist och sömnig söndag en sommardag i Lomma har att
bjuda på.
Mordhot är allvarliga saker.
Skäms på er.
Jag får väl tacka Securitasbilen för pratstunden.
Tack-där satt den.
Tror inte folk i Lomma är bättre än på andra ställen i vårt land.
SvaraRadera