På bilden ser det ut
som vårsolen kammar Bennys hår. Försöker till och med få till en
bena. Närmare än så kan i alla fall inte Benny komma vårsolens
glans.
Jag blev trött in till döden på de ständiga krigsrapporterna
som maldes fram i TV.
Jag fick nog.
En stund i alla fall.
Bestämde
mig för ge mig ut och hitta våren.
Lufta mig.
Solen fanns där.
Skarp som ett knivblad som den är så här års. Ingen vind men
kylan bet sig envist kvar i skinnet.
Och där, mina vänner, stod
självaste våren i form av grannen Benny.
”Ansar buskarna, så de
får lite vårkänslor” sa Benny och visst skrattade vi till.
Svårare än så var det alltså inte finna våren den 28 februari i
Lomma.
Glöm inte.
Våren.
Benny var namnet.
Svårare än så var det
inte.
Fast var tog den vägen nu?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar