Det började för snart
30 år sedan. Tandläkaren brydde sig över mina tänder.
Slog larm:
”Rockbäck, du kan åka på tandlossning. Ser inte bra ut.
Oroväckande.”
Tandlossning är en infektion i tandens fäste. Tänderna lossnar långsamt från käken. Kan
undvikas genom att hålla tänderna rena varje dag.
Annars?
Ja, förr
eller senare ryker tänderna.
Tandläkarens vapen mellanrumsborsten
gjorde entré i mitt liv. Jag har alltid skött mina tänder
omsorgsfullt. Min mamma skrubbade mina tänder morgon och kväll.
Sedan fortsatte hon skrubba toalettgolvet, fast det är en helt annan
historia.
När jag blev vuxen fortsatte jag idogt städningen av
munhålan. Sedan kom då mellanrumsborsten.
Många färger. Numera
sedan många år: en lila, en gul och en blå.
Min resa bland
tandläkare blandades från Folktandvården, privatiserande
tandläkare till Tandläkarhögskolan i Malmö. Alltid samma visa:
mellanrumsborsten. Sesam öppna dig, liksom. En trollformel i
berättelsen om "Ali Baba och de fyrtio rövarna".
Resultatet.
Jag har verkligen jagat livet ur mina tänder med
borstarna. Idag har 18 gaddar rykt sin väg.
Tandvården står kvar
och stampar vid förra sekelskiftet. Nya ska nu sättas på plats.
Hur nu det ska gå till?
Det var bättre förr.
När mjölktänderna
rök kom nya tänder.
Här nedanför barnbarnet, Jonathan, som 2012
visade mig sina fyra lösa mjölktänder.
Jodå, det poppade upp nya
vita fina tänder.
Grattis, Jonathan.
På en gammal gubbe poppar absolut ingenting upp.
Sanna mina ord.
FOTNOT. Själv är jag övertygad om att alla mina
mediciner-tunga pjäser-som jag stoppat i mig sedan 1980, är boven i
dramat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar