På bilden två
glada gossar leker med världens bästa leksak: fotbollen. Platsen den stora gräsplanen på Ellstorp i Malmö. Där växte gossarna upp
tillsammans. Båda med ljusblåa hjärtan.
Mittbacken Krister
Kristensson med rekordartad meritlista i Malmö FF, toppad med 6
SM-guld, otaliga landskamper m m.
Gossen till höger på bilden är Rockbäck själv. Fick nöja mig med bli skolmästare i Malmöfotbollen 1961. I Rörsjöskolans stolta framgångsrika lag. Även
jag som mittback eller centerhalv som det hette på den tiden.
Krister brottades då-1961-för Ellstorpsklubben, Sparta. Det var tider
det, kära vänner.
Genom åren har vi haft sporadiska kontakter.
Minns när jag ringde honom inför fotbolls-VM i Mexico 1970. Sverige
kvalat in med Orvar Bergmark som förbundskapten. Krister Kristensson
med i det svenska laget. Jag tämligen nybakad journalist på en
lokaltidning. Jo, det blev en story.
I veckan-51 år senare ringde
jag Krister igen. Till min förvåning låg han på sjukhuset i
Malmö.
”Jag har precis blivit opererad för njursten,” berättar
Krister för mig. Det kan inte vara sant, men är alldeles sant.
Denna fotbollsplanens stålman, stenhård, oöm och en skräck för
många motståndare i allsvenskan, däckad.
Igen.
Det började våren
2019. Krister och hustrun semestrade i Sydafrika. Krister slog i en tå.
Infektion.
Kallbrand.
Tån fick knipsas av hemma i Sverige.
En lång
sjukhusresa med den förbannade infektion tog sin början. Ut och in
och utmärkt hemsjukvård hemma i Höllviken.
Den 5 maj 2020
amputerades halva ena benet. En lång rehab tog vid. Infektionen
vägrade vika ner sig.
På det njursten som nu opererats bort.
Krister Kristensson 78 år låter klart tagen av livets helvete när
vi pratas vid. Minns honom från barndomens Ellstorp.
Väldigt snäll
och omtänksam. Kanongrabb, helt enkelt.
Givetvis pratade vi också
fotboll. Krister är som jag oroliga över MFF:s kraschlandning i
försäsongens träningsmatcher.
”Det håller aldrig och röra runt
för mycket med laget. Det funkar inte köra in för många unga
spelare samtidigt som gjorts nu,” säger Krister Kristensson med
hetta, så jag är rädd febern stiger.
Hjärtat för MFF är det då
inget fel på.
Vi avrundar med en omgång Zlatan Ibrahimovic som nu
återvänt till det svenska landslaget.
”Jag har sett alla Milans
matcher. Zlatan har varit fantastisk. Vilken fysik han har i den
åldern,” säger Krister och parera min fråga, hur han skulle
plocka ner Zlatan Ibrahimovic:
”Det går inte stoppa Zlatan. Då
får man sparka av honom benet,” säger MFF-hårdingen, Krister
Kristensson, och så skrattar vi rått och gott.
Hårda killar dansar inte,
liksom. (texten fortsätter efter bilden)
Det var trevligt att läsa din berättelse, själv bodde jag visserligen på Östervärnsgata men var dagligen på attle och spelade fotboll, gick på Rörsjöskolan och vi blev skolmästare, vi spelade vår finalmatch som förmatch till MFF , och vann MFF o Arbetets cup. Vi spelade i lånade tröjor på Limhamnfältet utan någon ledafe, vi var ju alla i stort från elfstorp , men i finalen hade skolan köpt in tröjor och en lärare var ledare, kommer ej i håg slutresultat men vet att trots jag gjort mål i alla matcher så var det Bengt Fröld som gjord finalmål.
SvaraRaderaHalva ordinarie MFF laget spelare var alltid på Limhamnsfältet och såg vara matcher , de hade alltid kanelbullar till oss, om det var Valle Ek, Stellan eller Kjell Rosen som jobbade på bageri vet jag ej men de kom för Bengt Fröjd som på något vis genom hans far kände dem.
Jag har många trevliga minnen frå dessa år, ensam i klassen som var med i laget. Vilka tider.
Ovan skrivet av Sten Hansson i dag 83 år.
SvaraRaderaHärligt att läsa. 1961 spelade jag också med Rörsjöskolan. Vi vann också och blev Malmömästare för folkskolor. Vi slog Kronoborgsskolan i finalen. Med spelade också Staffan Tapper och Kjell Roséns påg. Minns att vi inte fick ens en läsk efter segern med 2-1.
SvaraRadera