Det låter banne mig som ett skämt.
Coronakrisen fräter.
En person som står mig nära, fick i förra veckan ett sms om jobberbjudande inom den svenska sjukvården.
Efter ett långt liv som operationssköterska finns visserligen gedigna yrkeskunskaper. Erkänt duktig på sin tid.
Fast det är länge sedan nu.
Närmare bestämt 11 år.
Kroppen har också tagit stryk efter alla år stående vid operationsborden. Ändå vill sjukvården ha hennes tjänster i kaoset efter coronaviruset.
Hen erbjöds bra villkor och hög lön.
”Bara man ställde upp med en rollator, samt andra hjälpmedel skulle jag nog klarat av några minuter,” berättar hen för mig, och så skrattar vi åt galenskapen. Nej, vi tog det knappast på allvar.
Så illa kan det väl inte ändå vara inom den svenska sjukvården?
Att man kallar in före detta sjukvårdsanställda som är över 70 år och befinner sig i riskzonen? Andra sidan.
Satt och tittade på partiledardebatten i TV om covid-19. Slogs främst av hur Ebba Busch(KD) och Jimmie Åkesson(SD), visade upp en karta av galenskap. Buschen menade också att regeringen med hennes borgerliga kamrater vid sin sida, visat upp ett dysfunktionellt beteende. Bar en sådan sak.
Statsminister, Stefan Löfven(S), har det inte lätt i dessa tider. Dessutom visar han ofta upp en bristfällig sida i motvind.
En klar svaghet som lär vara ett bekymmer även internt bland ledande socialdemokrater. Jag satt faktiskt och skämdes över hur svaga politiker vi har i det här landet. Och har haft i allt för många år.
Därför gick det också käpp rätt åt skogen med åldringsvården, när pandemin slog till. Lena Melin i Aftonbladet sköt pricksäkert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar