Det ser naturligtvis inte så kul ut. Mitt högra öga ser ut som jordgubbskräm: kliar lätt, från och till, samt stramar när jag blinkar, trött är jag också.
Pupillen är helt okej. Synen alltså inte påverkad. Det är vitan som grötat samman sig. Waranöga är det.
Medicinen waran tas för undvika stroke. Blodförtunnande medel. Det är alltså en viktig medicin, men samtidigt det farligaste läkemedlet för människan. Risken för allvarliga blödningar uppenbar.
Bara i Sverige avlider drygt 100 person årligen av medicinens framfart. Detta är naturligtvis inget man talar högt om. Klimatfrågan viktigare än människor som dör av sin medicin. Egendomligt, minst sagt.
Jag har själv haft ett otal blödningar som slagit ut på kroppen. De försvinner av sig själv, efter en kort eller längre tid. Samma väg brukar ett drabbat öga gå. Fast år 2010 fick jag ett jordgubbsöga som idag.
Då blev jag stressad.
Kontaktade min hjärtläkare som då som idag, skriver ut waranen åt mig. Hans svar glömmer jag aldrig.
”Om du får panik, när du ser dig i spegeln. Blunda. Eller titta dig inte i någon spegel. Det är helt ofarligt. Försvinner av sig själv.”
Lätt att säga.
Svårt att fatta.
Jag hoppas det stämmer även 2019.
Nu orkar jag inte skriva längre. Bloggen får vila tills mitt högra öga är med på banan igen. Trevlig sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar