Därför började jag dagen stillsamt. Vattnade pelargonerna på min mammas grav på Lommas kyrkogård. Nödvändigt i sommarens heta strupgrepp.
När jag ändå hade vägarna förbi vårdföretagets Attendos lokaler vid Slättängsgatan i Lomma, knackade jag på den låsta dörren. En vänlig dam i 30-års åldern släppte in mig.
Det visade sig vara vårdbolagets verksamhetschef själv, i hög person. Jag frågade varför hon inte svarar på brev från grannar som tvingas vårda döende i livets slutsked.
En uppgift som är Attendos, men som vårdbolaget bevisligen inte klarar av. Den vänliga damens ansiktsdrag stramades åt.
Nej, det kunde hon inte alls kommentera.
Tom på åsikter om haveriet som hon var direkt ansvarig för. Hänvisade mig i stället till koncernens presschef.
Dessutom ville hon vara helt anonym.
En namnlös verksamhetschef för Attendo i Lomma.
Samtidigt rasade medborgarna på Facebook över vårdbolaget. Mitt blogginlägg fick sociala medier att brinna i sommarhettan.
En som var snabbt ute var Sofia Forsgren Böhmer (m), ordförande i Socialnämnden i Lomma Kommun.
Hon rasade.
Jag fick till slut själv kontakt med Sofia, politisk ansvarig. Hon fortsatte rasa över vårdbolaget som ständig och jämt hamnar i hetluften.
Av fel orsaker.
”Det är förfärligt. Jag saknar ord. Mållös. Jag har satt i gång hela förvaltningen på ärendet,” sa hon och lät högst trovärdig.
Senare under eftermiddagen kom ett svar från Attendos kommunikationschef, Stefan Svanström.
Först hänvisade han till sekretessen.
Sedan fick jag en romanlång utläggning som mest prisade vårdbolaget Attendo. I det läget kände jag mig rörig.
Till slut hörde en begravningsbyrå (!) av sig.
Jag började förstå varför det krävs två för dansa tango. I Lomma vill inte vårdbolaget Attendo dansa alls.
Sedan drack jag en kopp kaffe. Åt en mandelkubb och gömde mig inomhus för solen. Hoppades få dö innan Attendo satte klorna i mig. Jag fyller ändå 72 år den 11 augusti. Tackar för i dag med en liten dagbok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar