Man kan lätt tro, att den i sin tror att den inte syns. Jag fick mörka sovrumsgolvet en aning. Lägga ljus på myran. Det blev bilden på svartmyran här ovanför.
Du ser den plötsligt knata över din tidnings-eller boksida. Du ser den plötsligt knata över diskbänken på jakt efter något sött.
Till slut ser du väldigt många knata över sovrumsgolvet.
I tron att ingen ser den.
Svartmyran verkar alltid ha bråttom.
Den är ständig på väg någonstans i ditt hem.
Hustrun skriker.
Barnen skriker.
Äckligt.
Tid att slå till.
Eftersom människosläktet är listigare än de flesta små kryp, har en liten burk skapats. Fyllts med innehåll som luktar så gott, att den lilla svartmyran mer än gärna baxar hem lite godis till drottningen.
I hemmet några decimeter ner i jorden tronar alltså drottningen. Nu matas hon med godis från burken.
Det som luktar så gott, att man blir yr i mössan är gift.
Drottningen dör.
Myrsamhället slocknar.
Svartmyran i ditt hem finns inte längre.
En djävulsk plan har fungerat.
I bästa fall.
Hustrun blir glad.
Barnen blir glada.
Fast gladast blir far som hatar de små krypen in till döden.
Svartmyran planerar för nästa vår.
Då jä...ska människosläktet allt få se på annat.
Yudy Sauw bor utanför Jakarta, Indonesien. Han är specialist på fotografera insekter. Jag lade in min lilla svartmyra från sovrumsgolvet i Yudys förstoring av en svartmyra.
Tala om monster i våra hem.
Tack Yudy.
Du gav oss lite perspektiv på problemet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar