Senast jag träffade Björn Skifs var för en hel del år sedan. Björns storhet som artist vet vi alla om. När han då i dag-torsdag-fyller fina 70 år, rapar alla hyllningskörer upp just vilken fantastisk bred artist Björn Skifs är.
Låt mig då berätta om en helt annan sida av Björn: gamla fina filmstjärnor som vi samlade på som barn.
Det tog inte många sekunder in på vårt möte, så fastnade vi i våra, skulle det visa sig, gemensamma älskade filmstjärnor (filmisar sa vi aldrig).
Det blev väldigt mycket cowboys och indianer. För den leken hade vi också gemensamt.
En som stack ut var Jeff Chandler som oslagbar apacheindian i filmen, Brutna Pilen. En filmstjärna som var guld värd på skolgården.
”Den fick jag aldrig tag i”, sa Björn och suckade.
”Det fick jag”, svarade jag stolt med viss triumf.
”Nä, vad säger du. Nu blir jag avundsjuk, fortsatte Björn Skifs och suckade tungt av längtans suck.
”Jag tror jag har en kvar i mina gamla gömmen”, fortsatte jag och lovade leta fram den. Det har jag gjort nu. Allas vår drömindian, Jeff Chandler som apacheindian-se vinjettbilden.
Oslagbart.
Jag borde kanske skicka den till Björn i 70-års present?
Vi hade t o m långtgående planer på bilda en klubb, om och med, gamla filmstjärna. Fast det är inte för sent. Det är tio år kvar tills vi fyller 80 år.
Jag avrundar hyllningsinlägget med Björn Skifs favoritdrink:
dry martini.
Skål, Björn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar